Kilde til Kjöbenhaffn, Öckerö · RAA_VRAK · RAÄ L1960:6437

Kjöbenhaffn stötte, Öckerö

En kildekobling er ikke en bekræftelse af vragets identitet. Kortets linjer viser kun koblinger og flytter ingen positioner.

Aktuelle kildeoplysninger. Der er ingen kendt gemt revision for den aktuelle kobling. Dette er ikke historiske oplysninger fra koblingstidspunktet.

Intet kendt historisk indsamlingstidspunkt. Ældre koblinger dokumenterer ikke, hvordan kilden så ud, da koblingen blev oprettet.

Kildeversioner

Dette er kildepostens versioner, ikke vragets redigeringshistorik.

Vis den aktuelle kildevisning

    Vist revision: Aktuel visning uden gemt revision · Gemt: Ukendt

    Kildeoplysninger

    Åbn originalkilden

    Kildens licens

    Fuld kildetekst

    Beskrivelse: Fartygslämning, 22,5 m lång, 4- 6,5 m bred och upptill 1,5 m (Ö-V), örlogsfartyget Köpenhamn förlist 15 juli 1675 (alt 1676).

    Det som återstår av fartyget är en 22,5 m lång, mellan 4 och 6,5 m bred och upptill 1,5 m hög ansamling av barlasten. Anläggningen är kraftigt algbevuxen och ligger i ungerfärlig öst-västlig riktning. Den norra sidan av anläggningen är något mer oregelbunden än den södra. Bottendjupet på nordsidan varierar mellan 2,1 och 2,4 m och på sydsidan mellan3,0 och 3,5 m. Vattendjupet på toppen av anläggningen är 2,0 m till 2,6 m. Anläggningen består till största delen av rundad marksten i fraktion ca 30-50 cm. I anläggningens östra del finns en stor koncentration av rödbrännande tegelsten (ca 1 kvm frilades från växtlighet vid BM:s besiktning i oktober 2002). Mått på ett tegel: 22,5 cm l., 10,5 cm br. och 4,2 cm tj. Sannolikt är detta rester av kabyssens eldstad. I anläggningen finns även en del korroderade järnföremål, framför allt kanonkulor med diametern ca 9,5/10/12 cm samt längre stänger av oklar funktion. Ingen bevarad del av skrovet kunde iakttas i bottenytan. Med tanke på tegelkoncentrationen och anläggningens oregelbundna nordsida, är det möjligt att fartyget sjönk/strandade med slagsida år babord, dvs mot nord, och med fören in mot land. Ca 30 m från 10-meterspunkten på barlasthögen (fixpunkt i form av aluminiumstång som lämnades kvar, se plan) i bäring 285 gr finns en koncentration av kanonkulor (rundkulor) i ett ca 2,5x2,5 m stort område. Diameter på kulorna varierar mellan ca 7 och 13 cm. I vrakområdet har också observerats träfragment (ek), svallad rödgodskeramik, en bössflinta samt vad som troligen är ett stånglod.

    Historik: Byggdes åren 1656-1657 i Neustadt för det danska saltkompaniets räkning, inköptes av staten (danska flotan) 1662 och bestyckades med 32-50 kanoner (olika uppgifter). Användes för konvoj tjänst och sedan krigsbruk.
    Övrigt: Kalvsund var under 1600-talet den danska flottans blockadstation och vanliga stödjepunkt vid angrepp mot hamnarna vid Göta älv. Den danske marinöversten Vibe upprättade 1676 en seglingsbeskrivning med titeln "Gottenborgs farwands beschaffuenhed oc tilstand, som jeg det har befunden". I denna beskrivning omnämns seglingen genom Kalvsund och Kalvsund hamn, samt "en blind klippa, på vilken skeppet Kjöbenhaffn stötte". Olika källor talar om förlisningsdatumet 1675-07-30 eller 1676-07-30 för Köpenhamn.

    Händelseförlopp: Den 15 juli 1675 alt 1676 gick en dansk eskader till ankars i Kalvsund. Krig hade åter brutit ut, och danskarna intog hela Bohuslän. Kalvsund hade åter blivit en av den danska flottans viktigaste hamnar på Västkusten. Den danska eskadern stod under befäl av amiral Rodsten på linjeskeppet Tre Croner. Under manövern när eskadern skulle ankra gick linjeskeppet Köpenhamn på grund. Danska fartyg sändes iväg för att försöka ta skeppet av grundet. Den svenske amiralen Sjöblad hade emellertid fått kännedom om händelsen och lät omedelbart två fregatter och en brännare segla mot strandningsplatsen. Köpenhamn hade varit det sista skeppet i den danska linjen som seglade in i Kalvsund. Det blåste hård vind och danskarna måste ge upp försöket att rädda skeppet när den svenska brännaren kom drivande. Endast 30 man kunde räddas över till den danska sidan. Brännaren drev dock förbi Köpenhamn, och svenskarna gick då ombord. Man lyckades få skeppet av grundet, men det gick strax på igen. Brand uppstod och skeppet sjönk brinnande. 106 man, däribland kaptenen, Söffren Orning, föll i svensk fångenskap och många drunknade.

    Gick på Köpenhamnsbåden, 1,7 metersgrundet syd Grötö. Det fanns ca 36-50 kanoner ombord.

    Kanon nr 1 ligger 8,8 m från 10-meterspunkten på barlasthögen i bäring 160 gr. Kanonen är av järn och ca 240 cm lång. Druvan är tydlig i västra änden. I området mellan kanonen och in mot barlasthögen ligger enstaka koncentrationer av korrosionsklumpar, av vilka flertalet är kanonkulor. Vattendjupet vid kanonen är ca 4 m.
    Kanon nr 2 ligger 22,3 m från 10-meterspunkten i bäring 190 gr. Kanonen är av järn, ca 250 cm lång och ca 30 cm i diameter. Denna kanon är mer korroderad och oformlig i jämförelse med nr 1. Vattendjupet vid kanonen är omkring 4,5 m.
    Bärgning: Sommaren 2000 påträffades två järnkanoner och en mängd kanonkulor i närheten av vrakplatsen av MASG efter tips från lokalbefolkningen. Med ledning av dess fynd kunde resterna av själva fartyget lokaliseras vid BM:s besiktning den 28 oktober 2002.

    Alternative navne:

    • KÖBENHAVN
    • KÖPENHAMN

    Orientering: Kalvsund, Kattegatt, Grötö
    pos 57,41,518E11,40,712N

    Placering: Under vand

    Terræn: Sand, sten

    Antikvarisk vurdering: Fornlämning

    Begrundelse: Fartygslämningen uppfyller fornlämningsrekvisiten och har tillkommit före år 1850.

    Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning

    Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse

    Undersøgelsesstatus: Lokationen er ikke undersøgt

    Skadestatus: Ikke registreret som beskadiget

    Egenskaber:

    • Byggnadsteknik: Kravell
    • Framdrivning: Segel
    • Material: Trä

    Skriftlige kilder:

    • Uppgifter från Marinarkeologiska sällskapet Göteborg.
    • Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
    • Litteraturhänvisning: Peter Ebertz
    • von Arbin, S. 2004, Köpenhamn - ett krigsminne från Gyldenlöwefejden 1676. I Bohuslän Årsbok 2004, Uddevalla, s 69-82.
    • Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 931:213
    • Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 9313:010

    Publiceret: 11-11-2021

    Senest ændret: 11-11-2021

    Registreringsgrundlag: Sjökort

    Målemetode: Manuell inprickning

    Positionsfejlmargin: 10 m

    Indlæsningsusikkerhed: 25 m

    Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).

    Åbn registreringen i Fornsök

    Rå kildeoplysninger (tekst)
    <div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> Fartygsl&#xE4;mning, 22,5 m l&#xE5;ng, 4- 6,5 m bred och upptill 1,5 m (&#xD6;-V), &#xF6;rlogsfartyget K&#xF6;penhamn f&#xF6;rlist 15 juli 1675 (alt 1676).&#xA;&#xA;Det som &#xE5;terst&#xE5;r av fartyget &#xE4;r en 22,5 m l&#xE5;ng, mellan 4 och 6,5 m bred och upptill 1,5 m h&#xF6;g ansamling av barlasten. Anl&#xE4;ggningen &#xE4;r kraftigt algbevuxen och ligger i ungerf&#xE4;rlig &#xF6;st-v&#xE4;stlig riktning. Den norra sidan av anl&#xE4;ggningen &#xE4;r n&#xE5;got mer oregelbunden &#xE4;n den s&#xF6;dra. Bottendjupet p&#xE5; nordsidan varierar mellan 2,1 och 2,4 m och p&#xE5; sydsidan mellan3,0 och 3,5 m. Vattendjupet p&#xE5; toppen av anl&#xE4;ggningen &#xE4;r 2,0 m till 2,6 m. Anl&#xE4;ggningen best&#xE5;r till st&#xF6;rsta delen av rundad marksten i fraktion ca 30-50 cm. I anl&#xE4;ggningens &#xF6;stra del finns en stor koncentration av r&#xF6;dbr&#xE4;nnande tegelsten (ca 1 kvm frilades fr&#xE5;n v&#xE4;xtlighet vid BM:s besiktning i oktober 2002). M&#xE5;tt p&#xE5; ett tegel: 22,5 cm l., 10,5 cm br. och 4,2 cm tj. Sannolikt &#xE4;r detta rester av kabyssens eldstad. I anl&#xE4;ggningen finns &#xE4;ven en del korroderade j&#xE4;rnf&#xF6;rem&#xE5;l, framf&#xF6;r allt kanonkulor med diametern ca 9,5/10/12 cm samt l&#xE4;ngre st&#xE4;nger av oklar funktion. Ingen bevarad del av skrovet kunde iakttas i bottenytan. Med tanke p&#xE5; tegelkoncentrationen och anl&#xE4;ggningens oregelbundna nordsida, &#xE4;r det m&#xF6;jligt att fartyget sj&#xF6;nk/strandade med slagsida &#xE5;r babord, dvs mot nord, och med f&#xF6;ren in mot land. Ca 30 m fr&#xE5;n 10-meterspunkten p&#xE5; barlasth&#xF6;gen (fixpunkt i form av aluminiumst&#xE5;ng som l&#xE4;mnades kvar, se plan) i b&#xE4;ring 285 gr finns en koncentration av kanonkulor (rundkulor) i ett ca 2,5x2,5 m stort omr&#xE5;de. Diameter p&#xE5; kulorna varierar mellan ca 7 och 13 cm. I vrakomr&#xE5;det har ocks&#xE5; observerats tr&#xE4;fragment (ek), svallad r&#xF6;dgodskeramik, en b&#xF6;ssflinta samt vad som troligen &#xE4;r ett st&#xE5;nglod.&#xA;&#xA;Historik: Byggdes &#xE5;ren 1656-1657 i Neustadt f&#xF6;r det danska saltkompaniets r&#xE4;kning, ink&#xF6;ptes av staten (danska flotan) 1662 och bestyckades med 32-50 kanoner (olika uppgifter). Anv&#xE4;ndes f&#xF6;r konvoj tj&#xE4;nst och sedan krigsbruk.&#xA;&#xD6;vrigt: Kalvsund var under 1600-talet den danska flottans blockadstation och vanliga st&#xF6;djepunkt vid angrepp mot hamnarna vid G&#xF6;ta &#xE4;lv. Den danske marin&#xF6;versten Vibe uppr&#xE4;ttade 1676 en seglingsbeskrivning med titeln &quot;Gottenborgs farwands beschaffuenhed oc tilstand, som jeg det har befunden&quot;. I denna beskrivning omn&#xE4;mns seglingen genom Kalvsund och Kalvsund hamn, samt &quot;en blind klippa, p&#xE5; vilken skeppet Kj&#xF6;benhaffn st&#xF6;tte&quot;. Olika k&#xE4;llor talar om f&#xF6;rlisningsdatumet 1675-07-30 eller 1676-07-30 f&#xF6;r K&#xF6;penhamn.&#xA;&#xA;H&#xE4;ndelsef&#xF6;rlopp: Den 15 juli 1675  alt 1676 gick en dansk eskader till ankars i Kalvsund. Krig hade &#xE5;ter brutit ut, och danskarna intog hela Bohusl&#xE4;n. Kalvsund hade &#xE5;ter blivit en av den danska flottans viktigaste hamnar p&#xE5; V&#xE4;stkusten. Den danska eskadern stod under bef&#xE4;l av amiral Rodsten p&#xE5; linjeskeppet Tre Croner. Under man&#xF6;vern n&#xE4;r eskadern skulle ankra gick linjeskeppet K&#xF6;penhamn p&#xE5; grund. Danska fartyg s&#xE4;ndes iv&#xE4;g f&#xF6;r att f&#xF6;rs&#xF6;ka ta skeppet av grundet. Den svenske amiralen Sj&#xF6;blad hade emellertid f&#xE5;tt k&#xE4;nnedom om h&#xE4;ndelsen och l&#xE4;t omedelbart tv&#xE5; fregatter och en br&#xE4;nnare segla mot strandningsplatsen. K&#xF6;penhamn hade varit det sista skeppet i den danska linjen som seglade in i Kalvsund. Det bl&#xE5;ste h&#xE5;rd vind och danskarna m&#xE5;ste ge upp f&#xF6;rs&#xF6;ket att r&#xE4;dda skeppet n&#xE4;r den svenska br&#xE4;nnaren kom drivande. Endast 30 man kunde r&#xE4;ddas &#xF6;ver till den danska sidan. Br&#xE4;nnaren drev dock f&#xF6;rbi K&#xF6;penhamn, och svenskarna gick d&#xE5; ombord. Man lyckades f&#xE5; skeppet av grundet, men det gick strax p&#xE5; igen. Brand uppstod och skeppet sj&#xF6;nk brinnande. 106 man, d&#xE4;ribland kaptenen, S&#xF6;ffren Orning, f&#xF6;ll i svensk f&#xE5;ngenskap och m&#xE5;nga drunknade. &#xA;&#xA;Gick p&#xE5; K&#xF6;penhamnsb&#xE5;den, 1,7 metersgrundet syd Gr&#xF6;t&#xF6;. Det fanns ca 36-50 kanoner ombord.&#xA;&#xA;Kanon nr 1 ligger 8,8 m fr&#xE5;n 10-meterspunkten p&#xE5; barlasth&#xF6;gen i b&#xE4;ring 160 gr. Kanonen &#xE4;r av j&#xE4;rn och ca 240 cm l&#xE5;ng. Druvan &#xE4;r tydlig i v&#xE4;stra &#xE4;nden. I omr&#xE5;det mellan kanonen och in mot barlasth&#xF6;gen ligger enstaka koncentrationer av korrosionsklumpar, av vilka flertalet &#xE4;r kanonkulor. Vattendjupet vid kanonen &#xE4;r ca 4 m.&#xA;Kanon nr 2 ligger 22,3 m fr&#xE5;n 10-meterspunkten i b&#xE4;ring 190 gr. Kanonen &#xE4;r av j&#xE4;rn, ca 250 cm l&#xE5;ng och ca 30 cm i diameter. Denna kanon &#xE4;r mer korroderad och oformlig i j&#xE4;mf&#xF6;relse med nr 1. Vattendjupet vid kanonen &#xE4;r omkring 4,5 m.&#xA;B&#xE4;rgning: Sommaren 2000 p&#xE5;tr&#xE4;ffades tv&#xE5; j&#xE4;rnkanoner och en m&#xE4;ngd kanonkulor i n&#xE4;rheten av vrakplatsen av MASG efter tips fr&#xE5;n lokalbefolkningen. Med ledning av dess fynd kunde resterna av sj&#xE4;lva fartyget lokaliseras vid BM:s besiktning den 28 oktober 2002.</p><p><strong>Alternative navne:</strong></p><ul><li>K&#xD6;BENHAVN</li><li>K&#xD6;PENHAMN</li></ul><p><strong>Orientering:</strong> Kalvsund, Kattegatt, Gr&#xF6;t&#xF6;&#xA;pos 57,41,518E11,40,712N</p><p><strong>Placering:</strong> Under vand</p><p><strong>Terr&#xE6;n:</strong> Sand, sten</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> Fornl&#xE4;mning</p><p><strong>Begrundelse:</strong> Fartygsl&#xE4;mningen uppfyller fornl&#xE4;mningsrekvisiten och har tillkommit f&#xF6;re &#xE5;r 1850.</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> &#xD6;vrig kulturhistorisk l&#xE4;mning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Fundet er bekr&#xE6;ftet ved en fysisk unders&#xF8;gelse</p><p><strong>Unders&#xF8;gelsesstatus:</strong> Lokationen er ikke unders&#xF8;gt</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Ikke registreret som beskadiget</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Byggnadsteknik: Kravell</li><li>Framdrivning: Segel</li><li>Material: Tr&#xE4;</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Uppgifter fr&#xE5;n Marinarkeologiska s&#xE4;llskapet G&#xF6;teborg.</li><li>Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>Litteraturh&#xE4;nvisning: Peter Ebertz</li><li>von Arbin, S. 2004, K&#xF6;penhamn - ett krigsminne fr&#xE5;n Gyldenl&#xF6;wefejden 1676. I Bohusl&#xE4;n &#xC5;rsbok 2004, Uddevalla, s 69-82.</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: Sj&#xF6;MIS, Extern identitet: 931:213</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: Sj&#xF6;MIS, Extern identitet: 9313:010</li></ul><p><strong>Publiceret:</strong> 11-11-2021</p><p><strong>Senest &#xE6;ndret:</strong> 11-11-2021</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Sj&#xF6;kort</p><p><strong>M&#xE5;lemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indl&#xE6;sningsusikkerhed:</strong> 25 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ebfbce1f-adf4-4477-8b0c-a6708b33bd16" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>
    Rå GeoJSON fra kilden (tekst)
    {"type":"Point","coordinates":[11.67847532,57.6918342]}

    Koblinger og nærliggende vrag

    Kilde: Kjöbenhaffn stötte, Öckerö

    Koblinger viser en registreret relation, ikke bekræftet identitet. Vragpositionerne og de aktive koblinger er aktuelle; afstandene måles fra den viste kildeversions position.

    Kilde Aktivt koblet Nærliggende, ikke kobletStiplede linjer: kun relation

    Kildens position (WGS84): 57.6918342, 11.6784753

    Alle aktivt koblede vrag (1)

    Ingen afstandsgrænse eller antalsgrænse. Også fjerne vrag og vrag uden position er med.

    Aktive koblinger til kildeposten
    VragPosition (WGS84)Afstand fra kilden
    Kjöbenhaffn, Öckerö57.6918333, 11.67848330,000 km

    Nærliggende vrag, ikke aktivt koblet

    Viser 13 af 13 inden for 5 km. Højst 100 nærmeste, sorteret efter afstand og derefter vrag-ID. Aktivt koblede vrag er ikke medregnet.

    Nærliggende, ikke aktivt koblede vrag
    VragPosition (WGS84)Afstand fra kilden
    Manja S/S57.6827757, 11.68202071,029 km
    Amiralen, Göteborg57.6971167, 11.69678331,236 km
    Vrag, Öckerö57.7033333, 11.66728331,441 km
    Vrag, Göteborg57.6695833, 11.70305002,873 km
    Vrag, Göteborg57.6691833, 11.70291672,908 km
    Galathea, Göteborg57.6781167, 11.72151672,979 km
    Nn, Göteborg57.6611167, 11.70555003,776 km
    Frau Metta, Öckerö57.6667167, 11.63311673,882 km
    Mentor, Öckerö57.6722167, 11.61666674,273 km
    Maria Helena, Öckerö57.6916667, 11.60278334,498 km
    Sydland, Öckerö57.6892833, 11.59851674,761 km
    Gitana57.6861751, 11.59871804,782 km
    Ora Labora, Göteborg57.6544500, 11.71985004,830 km