Kostervraket, Haninge

Svenske kildeoplysninger fra Fornsök

Registrering: RAÄ L2013:4415
Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0)
Dato: 13-09-2026
Kildens position (WGS84): 58:57,277N 18:09,720E
Område: Haninge, Stockholm

Åbn den originale registrering i Fornsök

Dansk sammendrag

Kostervraket er et kravellbygget træsejlskib, der ligger på 34–35 meters dybde i Mysingen i den nordlige Østersø. Vraget er beskrevet som ca. 22,2 x 7,4 meter, mens et sonarbillede viser 17 x 6 meter. Skroget er næsten helt, rager omkring 5 meter over havbunden og har en svag slagside. Dele af forstævnen og bovsprydet ligger foran vraget, et stokanker ved styrbords bov og en del af en mast omkring 20 meter fra skroget. Dækket rummer usædvanligt mange bevarede genstande og konstruktionsdele, herunder kister, glasflasker, lerkrukker, blokke, jomfruer, rigdele, et komplet bradspil og en mindre skibsbåd. En genstand, der tidligere blev opfattet som en nøgle, er identificeret som en passer. Sportsdykkere har oplyst, at vraget er blevet plyndret for blandt andet krukker, blokke, flasker og passeren, og at der er blevet rodet i genstandene og kisterne på dækket. En dæksplanke er dendrokronologisk dateret til perioden 1752–1767. Der er tegn på, at vraget kan være galeasen Concordia, hvis forlis ud for Älvsnabben i 1754 og lastliste er omtalt i arkivalier, men identifikationen er ikke endeligt fastslået. Prøver udtaget af lastrummet og resterne af en tønde den 20. september 2019 viste, at lasten hovedsagelig bestod af løs byg og hvede. Byggen kan have været bestemt til maltning, men der blev ikke fundet spor af maltet byg. Små mængder rug og havre vurderes muligvis at være iblanding. Blandt 1.392 analyserede korn udgjorde byg 64 %, hvede 30 % og havre 6 %, hvilket forholdsvis godt svarer til Concordias lastliste med ca. 73 % malt, muligvis byg, og 27 % hvede, dog uden statistisk sikker identifikation. Ukrudtsplanten gul okseøje viser, at i hvert fald en del af kornet ikke stammede fra Uppland eller Sörmland, men var høstet i Syd- eller Vestsverige eller på kontinentet, eksempelvis i Danmark eller Tyskland.

Svensk originaltekst fra Fornsök

Beskrivelse: Fartygslämning, ca 22,2 x 7,4 m (NNO-SSV). Lämningen är kravellbyggd, närmast skrovhel och sticker upp ca 5 m över botten med svag slagsida. På lämningens däck finns ett stort antal fynd och konstruktionsdetaljer bland annat kistor, glasflaskor och resterna av en skeppsbåt. Just utanför det sammanhängande skrovpartiet ligger ett flertal skeppstimmer som kan härledas till lämningen, bland annat förstäven, ett stockankare och delar till masterna. En mastdel ligger cirka 20 meter från skrovet. Vrakplatsen är inte avgränsad. Ett prov från en däcksplanka har genom dendrokronologisk analys daterats till mellan 1752-1767

Status: Vraket är, enligt sonarbild, 17 m långt och 6 m brett. I fören har en del av förstäven fallit ut och vilar på botten framför vraket tillsammans med bogsprötet. Vid styrbords bog vilar ett stockankare på botten. Båda kranbalkarna samt styrbords klysträ sitter på ursprunglig plats. Båda vantbrädorna sitter på ursprunglig plats och på dessa vilar ett antal jungfrur. Bråspelet står komplett med spelbetingar och spärr på fördäck. Omedelbart akter om bråspelet finns en luckkarm bevarad. Åt babord på huvuddäck, strax för om midskepps, står en skeppsbåt.

Häckspegeln har fallit av medan akterspegeln är tämligen intakt. Ett pumprör står på ursprunglig plats strax för om kajutan. Brädgången är till stor del bevarad. Akter om midskepps är brädgången upphöjd en aning för att vid kajutan bli ytterligare förhöjd genom ett räcke. Den förligaste delen av räcket är bevarad på ursprunglig plats (status 1996).

Otroligt mycket detaljer är kvar: block, jungfrur, riggdetaljer, glasflaskor, lerkrus m.m (status 2002).

Det som tidigare benämnts som en "nyckel" som ligger på däck har vi kommit fram till måste vara en passare.(status okt 2004).

Enligt uppgift från sportdykare så har ett flertal föremål fösvunnit från vraket. Det har plundrats på bl a krukor, block, flaskor och passaren.Man har även konstaterat att det "rivs runt", bland föremålen och i de kistor som finns på däck. Man har dessutom kunnat konstatera att det är en liten båt som ligger på däck och inte resterna efter två som konstaterats tidigare (status okt 2004).

Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) gjorde den 20 september 2019 dykningar på lämningen och tog prover ur innehållet i lastrummet samt ur resterna av en tunna på däcket. Proverna överlämnades till forskare på Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, som lät Jens Heimdahl på Arkeologerna, Statens Historiska museer göra makrofossila analyser inom ramarna för projektet ”Biodiversitet i odlade växter under 1600-talets agrarkris”.

Det finns tecken som tyder på att Kostervraket kan vara galeasen Concordia vars förlisning utanför Älvsnabben 1754 finns omnämnd i arkivhandlingar, liksom dess lastlista ( Altrock, H. 2019).
Syftet med dykningarna var att ta prover på skeppets last för makrofossil- samt DNA-analys. För SMTM:s del var det primära syftet att få lasten artbestämd för att kunna jämföra den med lastlistor i arkiven och därigenom öka chansen att identifiera skeppet.

Sex prover togs ur lastrummet genom den stora lastöppningen midskepps. För att fånga upp prover från alla nåbara delar av lastrummet försökte vi ta prov i olika riktningar. Lastrummet är fyllt med lös säd. Störst koncentration av last/sediment tycktes finnas i aktre delen samt på babords sida.

Ytterligare två prover togs, ett vid resterna av den tunna som ligger strax akter om bråspelet på styrbords sida och det andra mellan nämnda tunna och bråspelet där löst liggande säd kan ses ligga på däcket. Den säd som hittades här kan antas ha kommit från lastrummet (sannolikt genom att dykare, ROV-propellrar eller bojtyngder för nedstigningslinor har rört om det flyktiga innehållet i lastrummet).

Vrakets last består av korn och vete. Kornen kan vara maltkorn, d.v.s. korn avsett för att mältas och kan då ha betecknats som malt. Spår av mältat korn har inte påträffats.
Mängden råg var så liten att den snarare ska betraktas som ”förorening” i annan säd. Havre förekom i något större mängd men också det i så pass låg mängd att det kan ha handlat om inblandning.

Förekomsten av ogräset gullkrage visar att säden, eller någon del av säden inte kommer från lokalområdet kring Uppland eller Sörmland utan är skördad i Syd- eller Västsverige eller på kontinenten, t.ex. Danmark eller Tyskland”.

Om man utgår från lastlistan från Concordia så utgör malt (korn?) ca 73 % av den totala mängden spannmål och vete 27 %. De 1392 st. sädeskornen som togs från Kostervraket ger ett utfall på 64 % korn medan vetet utgör 30 % (de resterande 6 % utgörs av havre vilket skulle kunna vara oavsiktlig inblandning i annan säd, se ovan). Även om detta kanske inte kan sägas vara statistiskt säkerställt så följer proportionerna rätt bra Concordias lastlista avseende spannmål.

Alternative navne:

• "Kostervraket"

Orientering: Norra Östersjön, Mysingen

Placering: Under vand

Terræn: Botten runt vraket är relativt plan och består huvudsakligen av lösa sediment. Närmast fartygslämningen är djupet cirka 34–35 meter, omkring 20 meter från vrakets ena sida finns en sluttning, bestående av berg och glaciallera, som fortsätter upp mot cirka 28–29 meters djup.

Vegetation: Sedimentationen på lämningen varierar från några centimeter upp till 10–15 centimeters tjocka lager.

Antikvarisk vurdering: Fornlämning

Begrundelse: Den antikvariska bedömningen är migrerad från äldre databas. Motivering av den antikvariska bedömningen kan eventuellt finnas under antikvarisk kommentar.

Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning

Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse

Undersøgelsesstatus: Delundersökt

Skadestatus: Åverkan — Skadegörelse, i form av bärgningar av tidigare observerade föremål och grävningar i bland annat kistor på fartygets däck, har kunnat konstateras.
Akterdäcket är delvis sönderbrutet och akterstäven saknar sin akterspegel, i fören har själva förstäven lossnat från borden och fallit ut på bottnen. På styrbords sida saknas en bit av relingsräcket . De skador som uppstått på lämningen har sannolikt orsakats av medveten och/eller omedveten fysisk påverkan, i form av sportdykning och ankringar.

Egenskaber:

• Byggnadsteknik: Kravell
• Framdrivning: Segel
• Material: Trä
• Typ: Skepp

Skriftlige kilder:

• Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
• Altrock, H. (2019). The Koster wreck. Maili, Roio (red). (2019) Baltacar: Baltic History Beneath Surface. (sid 75-85) Tallin
  Tillgänglig på internet: https://www.vrakmuseum.se/globalassets/nyheter/baltacar_bhbs-book.pdf
• Ekberg. G. 2019. Kostervraket. Vård- och skyddsplan. L2013:4415/RAÄ Utö 189, Dalarö socken, Haninge kommun, Stockholms län. VRAK – Museum of wrecks arkeologisk rapport 2019:14
• Altrock, H. 2020. Kostervraket. Marinarkeologisk forskningsundersökning. L2013:4415 (RAÄ-nr Utö 189). Utö socken, Haninge kommun, Stockholms län. Museum of wrecks arkeologisk rapport 2020:3

Feltdato: 20-09-2019

Publiceret: 31-03-2022

Senest ændret: 31-03-2022

Registreringsgrundlag: Annat underlag

Målemetode: RTK

Positionsfejlmargin: 1 m

Indlæsningsusikkerhed: 1 m