Sarkofagskeppet, Kristianstad
WGS84: 55,9068° N, 14,303883° E · Angivet som WGS84
WGS84
55:54,408N 14:18,233E
ED50
55:54,442N 14:18,304E
Vragdata
- Dybde (top)
- Ukendt
- Dybde (bund)
- Ukendt
- Stævnretning
- Ukendt
- Afstand til kyst
- 0,1 km
Om koordinaterne
Angivet som WGS84. Værdien er gemt i WGS84-feltet. Det dokumenterer ikke i sig selv, om den er målt eller tidligere omregnet.
WGS84, decimaler: 55,9068° N, 14,303883° E
ED50 og WGS84 er forskellige referencesystemer. Brug ikke ED50-tal som WGS84.
Omregning er ikke en ny bekræftelse.
Kildepositioner og tidligere positioner
Kildepositioner
Indlæser kildepositioner…
Tidligere positioner
Versionsdatoer — ikke bekræftede måledatoer.
Indlæser gemte positioner…
Svenske kildeoplysninger fra Fornsök
Registrering: RAÄ L1987:6511
Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0)
Dato: 15-09-2026
Kildens position (WGS84): 55:54,408N 14:18,233E
Område: Kristianstad, Skåne
Åbn den originale registrering i Fornsök
Dansk sammendrag
Sarkofagskeppet, også kaldet Sarkofagvraket, er et sejlskibsvrag på sandbund ved Spanska redden syd for Åhus, som antages at være forlist i 1761. Vraget er sandsynligvis 20–25 m langt og 5,5 m bredt og muligvis kravelbygget. Det har tætsiddende, kraftige spanter, cirka 0,35 m høje bordplanker og vægere; spanter og bundplanker er af sorteg. Håndsmedede nagler og søm, glasskår og omkring 20 store sten rager op af sandet. Ved vraget ligger mindst tre sarkofager med låg samt flere dele af sarkofager. En rig sagntradition knytter vraget til falske blus tændt af vragplyndrere og til en hollandsk, engelsk eller russisk prinsesse, som skulle være blevet myrdet af danskere efter at være nået i land, hvorefter hendes kostbare medgift i stenkister blev stjålet. Ifølge en variant var skibet briggen Bös, der kom fra England eller Rostock med den såkaldte Yngsjöprinsesse eller en hollandsk kvinde om bord. I Ripa fortælles det desuden, at en kaffekande af sølv blev bjærget og længe gik i arv lokalt. Vraget blev fundet i 1953 og genfundet af dykkere i 1958. Samme år bjærgede et dansk stenfiskerfartøj dele af lasten under rydning af sten i indsejlingen til Åhus. Den største kiste blev opstillet ved ruinen af Sankt Annas kapel, mens andre sarkofager kom til Yngsjö, Gotland og en af dykkerne. Mindst to var dog allerede hævet før 1958: én blev brugt som vandtrug i Ripa, og en anden stod omkring århundredskiftet ved en vandpumpe på Åhus torv, men skal senere være blevet indbygget i en kaj under havnens udvidelse.
Svensk originaltekst fra Fornsök
Beskrivelse: Fartygslämning, troligen ca 20-25x5,5 m. Eventuellt kravellbyggt. Det har tätsittande, grova spant och ca 0,35 m h bord samt vägare. Spant och bottenplankor av svartek, handsmidda naglar, spikar, glasbitar och ett 20-tal stora stenar finns fortfarande på botten och sticker upp ur sanden. Åtminstone 3 sarkofager med lock samt flera sarkofagdelar finns kvar vid vraket.
Alternative navne:
- Sarkofagskeppet
- Sarkofagvraket
Orientering: Spanska redden, S om Åhus, S om Revhaken vid Äspet.
Placering: Under vand
Tradition: Till vraket har knutits en rik sägnflora, som berättar om vrakplundrares villoeldar och om en holländsk, engelsk eller rysk prinsessa som grymt mördats av danskar när hon nått stranden. Danskarna skulle också stulit hennes dyrbara hemgift, som förvarades i kistor av sten. Enligt en av sägnerna skulle vraket vara briggen Bös, som kommit från England eller Rostock med den s. k. Yngsjöprinsessan eller en holländsk kvinna ombord.
I Ripa berättas att man bärgat en kaffekanna av silver från vraket, och att den länge gått i arv på orten.
Terræn: Sand
Antikvarisk vurdering: Fornlämning
Antikvarisk kommentar: På den sarkofag som finns uppställd vid S:t Annas kapell finns stenhuggarmästarens initialer "F N" samt ett tecken. På de andra bärgade sarkofagerna finns kryss och tecken, ev. bomärken. Dessa har emellertid inte kunnat härledas. Sandstenen är gotländsk och kan ha brutits på Grötlingboudd. I samband med Kristianstads grundläggning och uppbyggnad fr.o.m. 1614 transporterades stora mängder gotländsk sandsten från Gotland, för att på redden utanför Åhus lastas över till pråmar, som förde lasten uppför Helge å. Det är också troligt att stormän i trakten skaffade gotländsk sandsten till sina byggen och sarkofager till sina familjegravkor. Vraket är förmodligen inte en pråm med tanke på byggnadsmaterialet av ek. Helge ås genombrott till Gropahålet i Yngsjö skall ha ägt rum 1775. Det grunduppfyllda farvattnet vid Landön var från 1500-talet en viktig hamn, som konkurrerade med Åhus och Sölvesborg.
Begrundelse: Fartyget antas ha förlist 1761. På försättsbladet i en Bibel, som tryckts 1840 och tillhört en man i Yngsjö, finns en bild av ett fartyg och av stensarkofager på rätt position. Vad som förmodas vara en djupangivelse i fot finns även. Djupet stämmer med fyndplatsens djup. Bilden, som är från 1864, är förmodligen kopierad från ett äldre original, och bredvid skeppet står årtalet 1761 angivit. Skeppet ser ut att vara av 1700-talstyp. Från skeppet går en streckad linje till stranden, där ett kors är rest.
Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning
Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse
Undersøgelsesstatus: Delundersökt — 1946 försökte man lokalisera vraket från ytan men man fann det först 1953. Vraket återfanns sedan av dykare 1958. Ett danskt stenfiskefartyg som befann sig i området för att rensa infartsleden till Åhus från sten bärgade samma år delar av lasten. Den största kistan inköptes och placerades vid S:t Annas kapellruin. En annan sarkofag gick till VVS-firman Malmbergs i Yngsjö. Dess lock sprack senare till följd av frost. Dykaren som lokaliserat vraket behöll en sarkofag, och en annan transporterades till Gotland och placerades i Eke.
Åtminstone två sarkofager har emellertid hämtats upp före 1958. Hos en lantbrukare i Ripa används en som vattenho för kreaturen. En annan stod vid sekelskiftet placerad på Åhus torg vid en vattenpump, men lär sedan ha infogats i en kaj i samband med utbyggnad av hamnen.
1968 ansökte två sportdykare om att undersöka och eventuellt bärga vraket, då de befarade att det inom snar framtid skulle försvinna i sanden. Ansökan avslogs.
1982 ansökte sportdykare om att få flytta lasten åt sidan för att slamsuga och dokumentera vraket. Ansökan avslogs. Viss arkivforskning utifrån bomärken och med utgångspunkt från lasten gjordes i ett försök att försöka identifiera och datera vraket.
Skadestatus: Åverkan — Föremål och delar från vraket har bärgats vid ett flertal tillfällen.
Bärgat före 1958: åtminstone 2 sarkofager, 1 kaffekanna av silver (osäker uppgift).
Bärgat av ett danskt stenfiskefartyg 1958: 4 kompletta sarkofager i 12 delar samt ett par stencylindrar och 1 halvklot.
Bärgat av sportdykare 1968: 1 ankare.
Bärgat av sportdykare 1981: bitar av bordläggning och garnering av ek.
Egenskaber:
- Byggnadsteknik: Kravell
- Framdrivning: Segel
- Material: Trä
Skriftlige kilder:
- Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
- R Albin (red.) 1939. Handlingar ang Willands härad 2.
- Rollof, Yngve. "Sarkofagskeppet vid Revhaven" särtryck ur "Kring Helge å" 1980 - 1981.
- Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 822:003
Publiceret: 29-11-2021
Senest ændret: 29-11-2021
Registreringsgrundlag: Annat underlag
Målemetode: Manuell inprickning
Positionsfejlmargin: 10 m
Indlæsningsusikkerhed: 10 m
Kildeopdatering fra UKHO / EMODnet
Registrering: UKHO 89058
Hentet: 30-09-2026
Kilde: UK Hydrographic Office via EMODnet Human Activities.
Dansk AI-referat
Der er angivet en vanddybde på 2 uden oplyst enhed. Vragets status er ukendt, og registreringen dokumenterer ikke en fysisk bekræftet vragposition.
UKHO 89058: Unavngivet UKHO-vrag 89058 — originaloplysninger, kildehenvisning og licens.
Contains public sector information licensed under the Open Government Licence v3.0.
Ingen kommentarer endnu. Del din oplevelse!
Sarkofagskeppet, Kristianstad
Scan QR-koden for at åbne dette vrag på din mobil
Tip: Print QR-koden og sæt den på dit dykkerudstyr for hurtig adgang til vrag-info før dyk!