Kilde til Sarkofagskeppet, Kristianstad · RAA_VRAK · RAÄ L1987:6511
antas ha förlist 1761, Kristianstad
En kildekobling er ikke en bekræftelse af vragets identitet. Kortets linjer viser kun koblinger og flytter ingen positioner.
Aktuelle kildeoplysninger. Der er ingen kendt gemt revision for den aktuelle kobling. Dette er ikke historiske oplysninger fra koblingstidspunktet.
Intet kendt historisk indsamlingstidspunkt. Ældre koblinger dokumenterer ikke, hvordan kilden så ud, da koblingen blev oprettet.
Kildeversioner
Dette er kildepostens versioner, ikke vragets redigeringshistorik.
Vis den aktuelle kildevisningVist revision: Aktuel visning uden gemt revision · Gemt: Ukendt
Kildeoplysninger
Fuld kildetekst
Beskrivelse: Fartygslämning, troligen ca 20-25x5,5 m. Eventuellt kravellbyggt. Det har tätsittande, grova spant och ca 0,35 m h bord samt vägare. Spant och bottenplankor av svartek, handsmidda naglar, spikar, glasbitar och ett 20-tal stora stenar finns fortfarande på botten och sticker upp ur sanden. Åtminstone 3 sarkofager med lock samt flera sarkofagdelar finns kvar vid vraket.
Alternative navne:
- Sarkofagskeppet
- Sarkofagvraket
Orientering: Spanska redden, S om Åhus, S om Revhaken vid Äspet.
Placering: Under vand
Tradition: Till vraket har knutits en rik sägnflora, som berättar om vrakplundrares villoeldar och om en holländsk, engelsk eller rysk prinsessa som grymt mördats av danskar när hon nått stranden. Danskarna skulle också stulit hennes dyrbara hemgift, som förvarades i kistor av sten. Enligt en av sägnerna skulle vraket vara briggen Bös, som kommit från England eller Rostock med den s. k. Yngsjöprinsessan eller en holländsk kvinna ombord.
I Ripa berättas att man bärgat en kaffekanna av silver från vraket, och att den länge gått i arv på orten.
Terræn: Sand
Antikvarisk vurdering: Fornlämning
Antikvarisk kommentar: På den sarkofag som finns uppställd vid S:t Annas kapell finns stenhuggarmästarens initialer "F N" samt ett tecken. På de andra bärgade sarkofagerna finns kryss och tecken, ev. bomärken. Dessa har emellertid inte kunnat härledas. Sandstenen är gotländsk och kan ha brutits på Grötlingboudd. I samband med Kristianstads grundläggning och uppbyggnad fr.o.m. 1614 transporterades stora mängder gotländsk sandsten från Gotland, för att på redden utanför Åhus lastas över till pråmar, som förde lasten uppför Helge å. Det är också troligt att stormän i trakten skaffade gotländsk sandsten till sina byggen och sarkofager till sina familjegravkor. Vraket är förmodligen inte en pråm med tanke på byggnadsmaterialet av ek. Helge ås genombrott till Gropahålet i Yngsjö skall ha ägt rum 1775. Det grunduppfyllda farvattnet vid Landön var från 1500-talet en viktig hamn, som konkurrerade med Åhus och Sölvesborg.
Begrundelse: Fartyget antas ha förlist 1761. På försättsbladet i en Bibel, som tryckts 1840 och tillhört en man i Yngsjö, finns en bild av ett fartyg och av stensarkofager på rätt position. Vad som förmodas vara en djupangivelse i fot finns även. Djupet stämmer med fyndplatsens djup. Bilden, som är från 1864, är förmodligen kopierad från ett äldre original, och bredvid skeppet står årtalet 1761 angivit. Skeppet ser ut att vara av 1700-talstyp. Från skeppet går en streckad linje till stranden, där ett kors är rest.
Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning
Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse
Undersøgelsesstatus: Delundersökt — 1946 försökte man lokalisera vraket från ytan men man fann det först 1953. Vraket återfanns sedan av dykare 1958. Ett danskt stenfiskefartyg som befann sig i området för att rensa infartsleden till Åhus från sten bärgade samma år delar av lasten. Den största kistan inköptes och placerades vid S:t Annas kapellruin. En annan sarkofag gick till VVS-firman Malmbergs i Yngsjö. Dess lock sprack senare till följd av frost. Dykaren som lokaliserat vraket behöll en sarkofag, och en annan transporterades till Gotland och placerades i Eke.
Åtminstone två sarkofager har emellertid hämtats upp före 1958. Hos en lantbrukare i Ripa används en som vattenho för kreaturen. En annan stod vid sekelskiftet placerad på Åhus torg vid en vattenpump, men lär sedan ha infogats i en kaj i samband med utbyggnad av hamnen.
1968 ansökte två sportdykare om att undersöka och eventuellt bärga vraket, då de befarade att det inom snar framtid skulle försvinna i sanden. Ansökan avslogs.
1982 ansökte sportdykare om att få flytta lasten åt sidan för att slamsuga och dokumentera vraket. Ansökan avslogs. Viss arkivforskning utifrån bomärken och med utgångspunkt från lasten gjordes i ett försök att försöka identifiera och datera vraket.
Skadestatus: Åverkan — Föremål och delar från vraket har bärgats vid ett flertal tillfällen.
Bärgat före 1958: åtminstone 2 sarkofager, 1 kaffekanna av silver (osäker uppgift).
Bärgat av ett danskt stenfiskefartyg 1958: 4 kompletta sarkofager i 12 delar samt ett par stencylindrar och 1 halvklot.
Bärgat av sportdykare 1968: 1 ankare.
Bärgat av sportdykare 1981: bitar av bordläggning och garnering av ek.
Egenskaber:
- Byggnadsteknik: Kravell
- Framdrivning: Segel
- Material: Trä
Skriftlige kilder:
- Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
- R Albin (red.) 1939. Handlingar ang Willands härad 2.
- Rollof, Yngve. "Sarkofagskeppet vid Revhaven" särtryck ur "Kring Helge å" 1980 - 1981.
- Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 822:003
Publiceret: 29-11-2021
Senest ændret: 29-11-2021
Registreringsgrundlag: Annat underlag
Målemetode: Manuell inprickning
Positionsfejlmargin: 10 m
Indlæsningsusikkerhed: 10 m
Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).
Rå kildeoplysninger (tekst)
<div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> Fartygslämning, troligen ca 20-25x5,5 m. Eventuellt kravellbyggt. Det har tätsittande, grova spant och ca 0,35 m h bord samt vägare. Spant och bottenplankor av svartek, handsmidda naglar, spikar, glasbitar och ett 20-tal stora stenar finns fortfarande på botten och sticker upp ur sanden. Åtminstone 3 sarkofager med lock samt flera sarkofagdelar finns kvar vid vraket.</p><p><strong>Alternative navne:</strong></p><ul><li>Sarkofagskeppet</li><li>Sarkofagvraket</li></ul><p><strong>Orientering:</strong> Spanska redden, S om Åhus, S om Revhaken vid Äspet.</p><p><strong>Placering:</strong> Under vand</p><p><strong>Tradition:</strong> Till vraket har knutits en rik sägnflora, som berättar om vrakplundrares villoeldar och om en holländsk, engelsk eller rysk prinsessa som grymt mördats av danskar när hon nått stranden. Danskarna skulle också stulit hennes dyrbara hemgift, som förvarades i kistor av sten. Enligt en av sägnerna skulle vraket vara briggen Bös, som kommit från England eller Rostock med den s. k. Yngsjöprinsessan eller en holländsk kvinna ombord.

I Ripa berättas att man bärgat en kaffekanna av silver från vraket, och att den länge gått i arv på orten.</p><p><strong>Terræn:</strong> Sand</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> Fornlämning</p><p><strong>Antikvarisk kommentar:</strong> På den sarkofag som finns uppställd vid S:t Annas kapell finns stenhuggarmästarens initialer "F N" samt ett tecken. På de andra bärgade sarkofagerna finns kryss och tecken, ev. bomärken. Dessa har emellertid inte kunnat härledas. Sandstenen är gotländsk och kan ha brutits på Grötlingboudd. I samband med Kristianstads grundläggning och uppbyggnad fr.o.m. 1614 transporterades stora mängder gotländsk sandsten från Gotland, för att på redden utanför Åhus lastas över till pråmar, som förde lasten uppför Helge å. Det är också troligt att stormän i trakten skaffade gotländsk sandsten till sina byggen och sarkofager till sina familjegravkor. Vraket är förmodligen inte en pråm med tanke på byggnadsmaterialet av ek. Helge ås genombrott till Gropahålet i Yngsjö skall ha ägt rum 1775. Det grunduppfyllda farvattnet vid Landön var från 1500-talet en viktig hamn, som konkurrerade med Åhus och Sölvesborg.</p><p><strong>Begrundelse:</strong> Fartyget antas ha förlist 1761. På försättsbladet i en Bibel, som tryckts 1840 och tillhört en man i Yngsjö, finns en bild av ett fartyg och av stensarkofager på rätt position. Vad som förmodas vara en djupangivelse i fot finns även. Djupet stämmer med fyndplatsens djup. Bilden, som är från 1864, är förmodligen kopierad från ett äldre original, och bredvid skeppet står årtalet 1761 angivit. Skeppet ser ut att vara av 1700-talstyp. Från skeppet går en streckad linje till stranden, där ett kors är rest.</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> Övrig kulturhistorisk lämning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse</p><p><strong>Undersøgelsesstatus:</strong> Delundersökt — 1946 försökte man lokalisera vraket från ytan men man fann det först 1953. Vraket återfanns sedan av dykare 1958. Ett danskt stenfiskefartyg som befann sig i området för att rensa infartsleden till Åhus från sten bärgade samma år delar av lasten. Den största kistan inköptes och placerades vid S:t Annas kapellruin. En annan sarkofag gick till VVS-firman Malmbergs i Yngsjö. Dess lock sprack senare till följd av frost. Dykaren som lokaliserat vraket behöll en sarkofag, och en annan transporterades till Gotland och placerades i Eke.

Åtminstone två sarkofager har emellertid hämtats upp före 1958. Hos en lantbrukare i Ripa används en som vattenho för kreaturen. En annan stod vid sekelskiftet placerad på Åhus torg vid en vattenpump, men lär sedan ha infogats i en kaj i samband med utbyggnad av hamnen.

1968 ansökte två sportdykare om att undersöka och eventuellt bärga vraket, då de befarade att det inom snar framtid skulle försvinna i sanden. Ansökan avslogs.
1982 ansökte sportdykare om att få flytta lasten åt sidan för att slamsuga och dokumentera vraket. Ansökan avslogs. Viss arkivforskning utifrån bomärken och med utgångspunkt från lasten gjordes i ett försök att försöka identifiera och datera vraket.</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Åverkan — Föremål och delar från vraket har bärgats vid ett flertal tillfällen. 
Bärgat före 1958: åtminstone 2 sarkofager, 1 kaffekanna av silver (osäker uppgift).
Bärgat av ett danskt stenfiskefartyg 1958: 4 kompletta sarkofager i 12 delar samt ett par stencylindrar och 1 halvklot.
Bärgat av sportdykare 1968: 1 ankare.
Bärgat av sportdykare 1981: bitar av bordläggning och garnering av ek.</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Byggnadsteknik: Kravell</li><li>Framdrivning: Segel</li><li>Material: Trä</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>R Albin (red.) 1939. Handlingar ang Willands härad 2.</li><li>Rollof, Yngve. "Sarkofagskeppet vid Revhaven" särtryck ur "Kring Helge å" 1980 - 1981.</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 822:003</li></ul><p><strong>Publiceret:</strong> 29-11-2021</p><p><strong>Senest ændret:</strong> 29-11-2021</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Annat underlag</p><p><strong>Målemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indlæsningsusikkerhed:</strong> 10 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/debbfc31-7684-4302-b2fa-634c2a9646d0" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>
Rå GeoJSON fra kilden (tekst)
{"type":"Point","coordinates":[14.30388995,55.90679963]}Koblinger og nærliggende vrag
Kilde: antas ha förlist 1761, Kristianstad
Koblinger viser en registreret relation, ikke bekræftet identitet. Vragpositionerne og de aktive koblinger er aktuelle; afstandene måles fra den viste kildeversions position.
Kildens position (WGS84): 55.9067996, 14.3038900
Alle aktivt koblede vrag (1)
Ingen afstandsgrænse eller antalsgrænse. Også fjerne vrag og vrag uden position er med.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| Sarkofagskeppet, Kristianstad | 55.9068000, 14.3038833 | 0,000 km |
Nærliggende vrag, ikke aktivt koblet
Viser 2 af 2 inden for 5 km. Højst 100 nærmeste, sorteret efter afstand og derefter vrag-ID. Aktivt koblede vrag er ikke medregnet.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| Vrag, Kristianstad | 55.9120500, 14.3126500 | 0,799 km |
| Vrag, Kristianstad | 55.9228167, 14.3503167 | 3,397 km |