Kilde til Middelaldervrag, Haparanda · RAA_VRAK · RAÄ L1992:6809
Fartygs-/båtlämning, Haparanda
En kildekobling er ikke en bekræftelse af vragets identitet. Kortets linjer viser kun koblinger og flytter ingen positioner.
Kildeversioner
Dette er kildepostens versioner, ikke vragets redigeringshistorik.
Vis den aktuelle kildevisning- 2026-11-06 19:58:04 UTC · 7ffbf7e2-cb72-4914-86c5-73ce247d3b36 · Aktuel revision · Vist her
Vist revision: 7ffbf7e2-cb72-4914-86c5-73ce247d3b36 · Gemt: 2026-11-06 19:58:04 UTC
Kildeoplysninger
Gemt dansk AI-referat
Referatet hører til denne revision. Det kan indeholde fejl. Der dannes ikke et nyt referat ved visning.
Vraget i Salmisviken er et kraftigt beskadiget og spredt klinkbygget træfartøj, hvis dele i 1983 lå over et område på cirka 30 × 50 m ved en stenrevle; enkelte dele var skyllet op ved strandkanten. Fartøjet vurderes at have været cirka 30 m langt og 8 m bredt og markant fladbundet. Den bevarede, T-formede køldel er 7,55 m lang, 30 cm bred og 20 cm høj. Spant, bundstokke, bordlægning og køl synes at stamme fra samme vrag, og konstruktionen med jernklinknagler og forskellige typer trædyvler giver et traditionelt og alderdommeligt indtryk. I vragområdet fandtes også stærkt ildpåvirkede, håndstrøgne mursten på omtrent 22 × 12 × 6,5 cm, som antages at stamme fra fartøjets kabys. Lokalbefolkningen bjærgede dele af vraget i 1970’erne. Under uddybning i 1982 blev der ved strandkanten fundet to plademønter, præget i Avesta i 1653, men da de lå forholdsvis langt fra vraget, kan de ikke med sikkerhed knyttes til fartøjet. Fundet førte til Skellefteå museums besigtigelse i 1983. Nærheden til Kengis bruk, som i 1600-tallet benyttede store pramme til transport af kul, malm og jern, har ført til en mulig tolkning af fartøjet som en pram anvendt ved værket; ejerne af Kengis bruk ejede desuden et skibsværft i Jakobstad.
Fuld kildetekst
Beskrivelse: Bärgning: En del vrakrester bärgades av lokalbefolkningen på 1970-talet.
I samband med muddring påträffade lokalbefolkningen 1982 två plåtmynt, präglade1653 i Avesta. Med anledning av detta företog Skellefteå museum en besiktning av platsen 1983. Vid denna besiktning påträffades även vrakdelar. Då mynten påträffades i strandkanten förhållandevis långt från vraket kan man inte med säkerhet binda dem till vraklämningen. Mynten förvaras på Kgl Myntkabinettet, Stockholm.
Status: Vraket är kraftigt skadat och utspritt över ett ca 30 x 50 m stort område i anslutning till en stenrevel. En del vrakdelar ligger även på land. Att döma av spantens, klinkhakens, bordläggningens och kölens mått härrör de från samma vrak. Förutom ovannämnda vrakdelar finns även ett biteknä. Bottenstockarna är fästade till kölen. Klinknaglarna av järn är omböjda utom vid spanten, där de är fästade rakt in i virket. Tre typer av trädymlingar kan även observeras: dymlingar med oval kil, dymlingar utan kil och dymlingar med kil av rektangulärt snitt. Inom vrakområdet finns också handslaget tegel med de ungefärliga måtten 22 x 12 x 6,5 cm. Teglet är kraftigt eldpåverkat och torde härröra från från fartygets kabyss. Den bevarade delen av kölen har ett T-formigt tvärsnitt, är 755 cm lång, 30 cm bred och 20 cm hög. Den ena änden, i anslutning till stäven, avslutas med en horisontell snedlask med hak. Längden mellan kölens tränagelhål varierar mellan 14 - 20 cm. Bland spanten finns både bottenstockar, upplängor och topptimmer. Spanten bredd och tjocklek är ca 20 x 20 cm. En del är krumvuxna. Bordhaken är ca 23 - 30 cm långa. Bottenstockarna har urtag för kölen och två rektangulära slagvattenhål på varje sida om denna. Borden är 4 cm tjocka och 15 - 30 cm breda. På ett av borden finns en snedlask. Avståndet mellan tränaglarna på borden varierar mellan 32 - 45 cm. Fartyget torde ha varit ca 8 m brett, ca 30 m långt och utpräglat flatbottnat. De byggnadstekniska dragen är traditionella och ger ett ålderdomligt intryck. Vrakdelarna är påtagligt svallade. De som legat på land är spruckna (status 1983).
Orientering: 200 m S om Salmisvikens innersta del, V Haparanda, Salmisviken
Placering: Under vand
Tradition: Det förhållande att vraket påträffades i närheten av Kengis bruk, som under 1600-talet använde stora pråmar för transporter av kol, malm, järn m.m, gör att man kan tolka vraket som en pråm, som använts vid bruket. Ägarna till Kengis bruk ägde också ett skeppsvarv i Jakobstad.
Antikvarisk vurdering: Fornlämning
Begrundelse: Den antikvariska bedömningen är migrerad från äldre databas. Motivering av den antikvariska bedömningen kan eventuellt finnas under antikvarisk kommentar.
Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning
Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse
Undersøgelsesstatus: Lokationen er ikke undersøgt
Skadestatus: Ikke registreret som beskadiget
Egenskaber:
- Byggnadsteknik: Klink
- Material: Trä
Skriftlige kilder:
- Litteraturhänvisning: Norrbottenskuriren 1982-08-18
- Haparandabladet 1982-08-17
- Gefle dagblad 1982-08-18
- Rapport Salmisviken. Stiftelsen Skellefteå museum 1983.
- Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
- Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 411:001
Registreringsaktivitet: Migrering 2018-10-02
Publiceret: 02-10-2018
Senest ændret: 01-10-2018
Registreringsgrundlag: Sjökort
Målemetode: Manuell inprickning
Positionsfejlmargin: 10 m
Indlæsningsusikkerhed: 50 m
Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).
Rå kildeoplysninger (tekst)
<div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> Bärgning: En del vrakrester bärgades av lokalbefolkningen på 1970-talet. 

I samband med muddring påträffade lokalbefolkningen 1982 två plåtmynt, präglade1653 i Avesta. Med anledning av detta företog Skellefteå museum en besiktning av platsen 1983. Vid denna besiktning påträffades även vrakdelar. Då mynten påträffades i strandkanten förhållandevis långt från vraket kan man inte med säkerhet binda dem till vraklämningen. Mynten förvaras på Kgl Myntkabinettet, Stockholm.
Status: Vraket är kraftigt skadat och utspritt över ett ca 30 x 50 m stort område i anslutning till en stenrevel. En del vrakdelar ligger även på land. Att döma av spantens, klinkhakens, bordläggningens och kölens mått härrör de från samma vrak. Förutom ovannämnda vrakdelar finns även ett biteknä. Bottenstockarna är fästade till kölen. Klinknaglarna av järn är omböjda utom vid spanten, där de är fästade rakt in i virket. Tre typer av trädymlingar kan även observeras: dymlingar med oval kil, dymlingar utan kil och dymlingar med kil av rektangulärt snitt. Inom vrakområdet finns också handslaget tegel med de ungefärliga måtten 22 x 12 x 6,5 cm. Teglet är kraftigt eldpåverkat och torde härröra från från fartygets kabyss. Den bevarade delen av kölen har ett T-formigt tvärsnitt, är 755 cm lång, 30 cm bred och 20 cm hög. Den ena änden, i anslutning till stäven, avslutas med en horisontell snedlask med hak. Längden mellan kölens tränagelhål varierar mellan 14 - 20 cm. Bland spanten finns både bottenstockar, upplängor och topptimmer. Spanten bredd och tjocklek är ca 20 x 20 cm. En del är krumvuxna. Bordhaken är ca 23 - 30 cm långa. Bottenstockarna har urtag för kölen och två rektangulära slagvattenhål på varje sida om denna. Borden är 4 cm tjocka och 15 - 30 cm breda. På ett av borden finns en snedlask. Avståndet mellan tränaglarna på borden varierar mellan 32 - 45 cm. Fartyget torde ha varit ca 8 m brett, ca 30 m långt och utpräglat flatbottnat. De byggnadstekniska dragen är traditionella och ger ett ålderdomligt intryck. Vrakdelarna är påtagligt svallade. De som legat på land är spruckna (status 1983).</p><p><strong>Orientering:</strong> 200 m S om Salmisvikens innersta del, V Haparanda, Salmisviken</p><p><strong>Placering:</strong> Under vand</p><p><strong>Tradition:</strong> Det förhållande att vraket påträffades i närheten av Kengis bruk, som under 1600-talet använde stora pråmar för transporter av kol, malm, järn m.m, gör att man kan tolka vraket som en pråm, som använts vid bruket. Ägarna till Kengis bruk ägde också ett skeppsvarv i Jakobstad.</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> Fornlämning</p><p><strong>Begrundelse:</strong> Den antikvariska bedömningen är migrerad från äldre databas. Motivering av den antikvariska bedömningen kan eventuellt finnas under antikvarisk kommentar.</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> Övrig kulturhistorisk lämning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse</p><p><strong>Undersøgelsesstatus:</strong> Lokationen er ikke undersøgt</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Ikke registreret som beskadiget</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Byggnadsteknik: Klink</li><li>Material: Trä</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Litteraturhänvisning: Norrbottenskuriren 1982-08-18</li><li>Haparandabladet 1982-08-17</li><li>Gefle dagblad 1982-08-18</li><li>Rapport Salmisviken. Stiftelsen Skellefteå museum 1983.</li><li>Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 411:001</li></ul><p><strong>Registreringsaktivitet:</strong> Migrering 2018-10-02</p><p><strong>Publiceret:</strong> 02-10-2018</p><p><strong>Senest ændret:</strong> 01-10-2018</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Sjökort</p><p><strong>Målemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indlæsningsusikkerhed:</strong> 50 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/f0a8e6b8-e17f-4637-a86f-53c6252f9986" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>
Rå GeoJSON fra kilden (tekst)
{"type":"Point","coordinates":[24.0068903,65.80398645]}Koblinger og nærliggende vrag
Kilde: Fartygs-/båtlämning, Haparanda
Koblinger viser en registreret relation, ikke bekræftet identitet. Vragpositionerne og de aktive koblinger er aktuelle; afstandene måles fra den viste kildeversions position.
Kildens position (WGS84): 65.8039864, 24.0068903
Alle aktivt koblede vrag (1)
Ingen afstandsgrænse eller antalsgrænse. Også fjerne vrag og vrag uden position er med.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| Middelaldervrag, Haparanda | 65.8039864, 24.0068903 | 0,000 km |
Nærliggende vrag, ikke aktivt koblet
Viser 2 af 2 inden for 5 km. Højst 100 nærmeste, sorteret efter afstand og derefter vrag-ID. Aktivt koblede vrag er ikke medregnet.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| Vrag, Haparanda | 65.8043644, 24.0113047 | 0,206 km |
| Vrag, Haparanda | 65.8177833, 24.0402667 | 2,160 km |