flott, Öckerö

<div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> Fartygsl&#xE4;mning, &#xE5;ngfartyg SYDLAND 1920-12-19. &#xA;Dimensioner och byggnads&#xE5;r: 131.4x16.5x10.4m, st&#xE5;l, 1920-. Last av stenkol 8839.&#xA;Status: vrakresterna utg&#xF6;r resterna av f&#xF6;rskeppet.</p><p><strong>Alternative navne:</strong></p><ul><li>SENARE H&#xD6;GMARS&#xD6; OCH CAYMONT</li><li>SYDLAND</li></ul><p><strong>Orientering:</strong> Skerrak, H&#xF6;n&#xF6; B&#xE5;de&#xA;pos 57,41,429 E 1,35,959 N</p><p><strong>Placering:</strong> Under vand</p><p><strong>Tradition:</strong> H&#xE4;ndelsef&#xF6;rlopp: Den 1 december 1920 l&#xE4;mnade Sydland Baltimore med en last av 8839 ton stenkol och 1188 ton bunkerkol. Man gick de n&#xE4;rmaste dagarna norrut l&#xE4;ngs den amerikanska &#xF6;stkusten och den 7:e passerades den s&#xF6;dra spetsen p&#xE5; New Foundland, Cape Race. Den 9:e &#xF6;kade vinden till h&#xE5;rd storm med h&#xE5;rd brytande sj&#xF6; och &#xF6;verspolningar. Man fick en sv&#xE5;r brottsj&#xF6; &#xF6;ver fartyget som skadade babords fr&#xE4;mre livb&#xE5;t, b&#xE5;da bryggorna samt slog in d&#xF6;rrarna till g&#xE5;ngar och proviantf&#xF6;rr&#xE5;d och &#xE5;stadkom en del sm&#xE4;rre skador. Lasten f&#xF6;rskj&#xF6;ts n&#xE5;gpt s&#xE5; att man erh&#xF6;ll ca 6 graders slagsida. V&#xE4;dret lugnade sig n&#xE5;got de n&#xE4;rmaste dagarna men den 15:e &#xF6;kade vinden &#xE5;ter i styrka och Sydland &#xF6;verspolades h&#xE5;rt av brottsj&#xF6;ar, varp&#xE5; d&#xF6;rrarna till kontorshytten och b&#xE5;thytten slos in s&#xE5; att de b&#xE5;da hytterna fylldes med vatten. Den 17:e december siktades Flannan Islands fyr och den 18:e passerades Pentland Firth vid Skottlands norra udde. Under resan &#xF6;ver Nordsj&#xF6;n drabbades Sydland av dimma och man tvingades loda. Klockan halv tio p&#xE5; kv&#xE4;llen pejlades Hirthals fyr p&#xE5; danska nordv&#xE4;stkusten och vid tolvtiden dagen efter&#xE5;t passerades Skagens fyrskepp. Vid fyratiden p&#xE5; morgonen den 20 december befann sig kapten Larsson p&#xE5; bryggan tillsammans med 1:a och 3:e styrman. Vid rodret stod matros Julin och som utkik fanns matros Andersson. Kursen var satt mot Vinga. imman hade nu t&#xE4;tnat och farten minskades fr&#xE5;n &quot;full fram&#xE5;t&quot; till &quot;halv fart fram&#xE5;t&quot;. Efter n&#xE5;gra minuter minskades farten ytterligare till &quot;sakta fram&#xE5;t&quot;. Efter fem minuter blev pl&#xF6;tsligt en fyr synlig som visade sig vara H&#xF6;n&#xF6; Huvud. Rodret lades omedelbart h&#xE5;rt styrbord och &quot;full back&quot; signalerades till maskin. Fartyget grundst&#xF6;tte strax efter&#xE5;t, klockan tio &#xF6;ver fyra, och kr&#xE4;ngde d&#xE4;refter h&#xE5;rt &#xF6;ver &#xE5;t babord. Maskinen stoppades, d&#xF6;rrarna till de vattent&#xE4;ta skotten st&#xE4;ngdes samt livb&#xE5;tarna klargjordes. &#xA;Kapten Larsson gjorde nu ett f&#xF6;rs&#xF6;k att komma loss fr&#xE5;n grundet och beordrade full back. Efter ca 2 minuter rapporterades 12 fot vatten i ettens lastrum och maskin stoppades omedelbart. Man telegraferade nu efter hj&#xE4;lp och f&#xF6;rberedde lossning av lasten. Meddelande uppfattades av radiostationen p&#xE5; Nya varvet som skickade assistans. Tv&#xE5;ans lastrum b&#xF6;rjade nu &#xE4;ven att fyllas med vatten och vid halv sex tiden p&#xE5; morgonen var dessa helt vattenfyllda. Vid &#xE5;ttatiden p&#xE5; morgonen b&#xF6;rjade lossningen av lasten och en hel del vr&#xE4;ktes helt enkelt &#xF6;ver bord. Under de kommande dagarna gjordes flera misslyckade f&#xF6;rs&#xF6;k att f&#xE5; fartyget flott. Den 23 december &#xF6;kade vinden i styrka s&#xE5; mycket att b&#xE4;rgningsb&#xE5;tarna m&#xE5;ste s&#xF6;ka l&#xE4;. Livb&#xE5;tskryssaren Wilh. R. Lundgren stannade dock kvar vid Sydland. Stormen tilltog under natten, sj&#xF6;n &#xF6;kade och brotten svepte &#xF6;ver hela Sydland f&#xF6;rskepp. En stor buckla hade uppst&#xE5;tt p&#xE5; styrbordssidan under bryggan och fartyget kunde n&#xE4;r som helst br&#xE4;ckas itu. Efter dykarunders&#xF6;kningar besl&#xF6;ts att g&#xF6;ra ett f&#xF6;rs&#xF6;k att r&#xE4;dda den aktre delen av fartyget med det v&#xE4;rdefulla maskineriet. Den 4 januari 1921 skildes akterskeppet fr&#xE5;n f&#xF6;rskeppet i f&#xF6;rkant av lucka nr 3, strax f&#xF6;r om maskinrummet och tv&#xE4;rskeppskolboxen, med hj&#xE4;lp av dynamit och syrgas. Sj&#xF6;h&#xE4;vningen hj&#xE4;lpte till att fullborda delningsarbetet. Akterskeppet gick nu under bogsering och egen maskin in mot G&#xF6;teborg, dit det anl&#xE4;nde den 5 januari. F&#xF6;rskeppet l&#xE5;g kvar p&#xE5; grundet tills det b&#xF6;rjade glida av sk&#xE4;ret och snart f&#xF6;rsvunnit under vattenytan. &#xA;&#xA;B&#xE4;rgningar: Akterskeppet med maskin b&#xE4;rgades n&#xE4;r &#xE5;ngaren stod p&#xE5; grundet, 1921. Johan H&#xE4;ggstr&#xF6;m, H&#xF6;n&#xF6;, innehade ensamr&#xE4;tt till b&#xE4;rgning 2001-2003. 1990-talet stenkolsbitar, nu vid Bohusl&#xE4;ns museum, uppfiskade med garn av Roy Johansson, H&#xF6;n&#xF6;.&#xA;&#xA;Ett nytt f&#xF6;rskepp byggdes p&#xE5; Eriksbergs mekaniska verkstad och den 14 augusti 1923 gick Sydland ut p&#xE5; havet igen. &#xA;&#xD6;vrigt: 1921-01-04 i den kraftiga sj&#xF6;h&#xE4;vningen br&#xF6;ts fartyget slutligt mitt av vid 8:30 p&#xE5; aftonen. F&#xF6;r egen maskin gick sedan akterskeppet in till G&#xD6;teborg, d&#xE4;r hon intogs i G&#xF6;taverkens skytdocka, d&#xE4;r skrovet renskars. Sedan f&#xF6;rt&#xF6;jdes hon i bojarna p&#xE5; G&#xF6;ta &#xE4;lv.&#xA;Efter en tid besl&#xF6;t rederiet att &#xE5;terins&#xE4;tta fartyget. Ett nytt f&#xF6;rskepp tillbyggdes vid Eriksbergs M.V., och i augusti 1923 kunde SYDLAND &#xE5;ter l&#xE4;mna G&#xF6;teborg. Hon lastades nu 9390 ton.&#xA;I b&#xF6;rjan av &#xE5;r 1948 f&#xF6;rv&#xE4;rvades fartyget s&#xE5; av Rederi AB Rex, Stockholm och omd&#xF6;ptes till H&#xD6;GMARS&#xD6;.&#xA;I b&#xF6;rjan av &#xE5;r 1957 avyttrades &#xE5;ngaren till Belmont Shipping Co Ltd, Hamilton, Bermuda, varvid namnbyte skedde till CAYMONT. Redan n&#xE5;got &#xE5;r senare gick fartyget till nedskrotning.&#xA;&#xA;Annan uppgift s&#xE4;ger att hon var p&#xE5; 6535 brt.&#xA;Historik: 1920 byggd  av W.Doxford &amp; Sons Ltd, Sunderland f&#xF6;r &#xC5;ngfartygs AB Tirfing, G&#xF6;teborg och fick namn SYDLAND. Detta fartyg var den st&#xF6;rsta &#xE5;ngaren i Rederi AB Rex historia.&#xA;1920-12-01 avgick &#xE5;ngaren SYDLAND fr&#xE5;n Baltimore med last av 8839 ton stenkol och 1888 ton bunkers destinerad till G&#xF6;teborg. Under resan i Atlanten var fartyget utsatt f&#xF6;r storm med h&#xF6;g sj&#xF6; och sv&#xE5;r &#xF6;verspolning, som orsakade dels ovanbordsskador. Lasten f&#xF6;rsk&#xF6;t sig , &#xE5;ngaren fick 6 gr styrbords slagsida.&#xA;1920-12-20 siktades Skagens fyrskepp, sedan fyren H&#xF6;n&#xF6;hufvud. Fartyget k&#xF6;rde med 4 knops fart upp p&#xE5; ett grund vid H&#xF6;n&#xF6;. B&#xE4;rgnings&#xE5;ngaren Harald anl&#xE4;nde. lasten b&#xF6;rjade lossas. Fartyget gick inte att r&#xE4;dda.&#xA;1920-12-28 fartyget skulle sk&#xE4;ras mitt av n&#xE4;rmast akter om kommandobryggan. I vatten var det sv&#xE5;rt att komma &#xE5;t.&#xA;1921-01-04 kom kraftigt storm.&#xA;1921-01-04 i den kraftiga sj&#xF6;h&#xE4;vningen br&#xF6;ts fartyget slutligt mitt av vid 8:30 p&#xE5; aftonen. F&#xF6;r egen maskin gick sedan akterskeppet in till G&#xD6;teborg, d&#xE4;r hon intogs i G&#xF6;taverkens skytdocka, d&#xE4;r skrovet renskars. Sedan f&#xF6;rt&#xF6;jdes hon i bojarna p&#xE5; G&#xF6;ta &#xE4;lv.&#xA;Efter en tid besl&#xF6;t rederiet att &#xE5;terins&#xE4;tta fartyget. Ett nytt f&#xF6;rskepp tillbyggdes vid Eriksbergs M.V., och i augusti 1923 kunde SYDLAND &#xE5;ter l&#xE4;mna G&#xF6;teborg. Hon lastades nu 9390 ton.&#xA;I b&#xF6;rjan av &#xE5;r 1948 f&#xF6;rv&#xE4;rvades fartyget s&#xE5; av Rederi AB Rex, Stockholm och omd&#xF6;ptes till H&#xD6;GMARS&#xD6;.&#xA;I b&#xF6;rjan av &#xE5;r 1957 avyttrades &#xE5;ngaren till Belmont Shipping Co Ltd, Hamilton, Bermuda, varvid namnbyte skedde till CAYMONT. Redan n&#xE5;got &#xE5;r senare gick fartyget till nedskrotning.</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> &#xD6;vrig kulturhistorisk l&#xE4;mning</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> &#xD6;vrig kulturhistorisk l&#xE4;mning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Fundet er bekr&#xE6;ftet ved en fysisk unders&#xF8;gelse</p><p><strong>Unders&#xF8;gelsesstatus:</strong> Lokationen er ikke unders&#xF8;gt</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Ok&#xE4;nd &#x2014; Uppgift saknas</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Framdrivning: Maskin</li><li>Material: J&#xE4;rn/st&#xE5;l</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Litteraturh&#xE4;nvisning: B&#xE5;tologen 1994/1 s. 22</li><li>L&#xE4;nspumpen 1995/2 s. 11</li><li>U Bok M, Sj&#xF6;fartsverket</li><li>Kommerskollegium: FIII:b:342</li><li>Olsson K. 1983, Det varvsindustriella genombrottet i Sverige under mellankrigstiden. I:unda Maris 1975-1982. G&#xF6;teborg.</li><li>Arkivhandlingar: F&#xF6;rlisningar i Sverige, p&#xE4;rm G-O, Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>Bohusl&#xE4;ns museum</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: Sj&#xF6;MIS, Extern identitet: 933:091</li><li>Skandinaviskt vrakarkiv nr: S-342.</li></ul><p><strong>Publiceret:</strong> 23-02-2022</p><p><strong>Senest &#xE6;ndret:</strong> 23-02-2022</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Sj&#xF6;kort</p><p><strong>M&#xE5;lemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indl&#xE6;sningsusikkerhed:</strong> 25 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/401cecd5-8797-4a4f-8b62-61400b02f2f7" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>

{"type":"Point","coordinates":[11.59852087,57.68928662]}