Kilde til 14 vrag, Strömstad · RAA_VRAK · RAÄ L1960:6451
Fartygs-/båtlämning, Strömstad
En kildekobling er ikke en bekræftelse af vragets identitet. Kortets linjer viser kun koblinger og flytter ingen positioner.
Aktuelle kildeoplysninger. Der er ingen kendt gemt revision for den aktuelle kobling. Dette er ikke historiske oplysninger fra koblingstidspunktet.
Intet kendt historisk indsamlingstidspunkt. Ældre koblinger dokumenterer ikke, hvordan kilden så ud, da koblingen blev oprettet.
Kildeversioner
Dette er kildepostens versioner, ikke vragets redigeringshistorik.
Vis den aktuelle kildevisningVist revision: Aktuel visning uden gemt revision · Gemt: Ukendt
Kildeoplysninger
Fuld kildetekst
Beskrivelse: Historik: Sedan Karl XII stupat på sitt norska fälttåg blev Strömstad centrum för de stora förråd den återvändande flottan, som understött fälttåget med förnödenheter, lyckades föra med sig. Under vintermånaderna fördes dessutom alla förråden från Sundsborg till Strömstad, där massor av krigsmaterial nu hopades. Bohusläns nya befäl, fältmarskalken Rehnskjöld, gjorde dock bedömningen att Stömstad ej längre kunde försvaras. Han gav därför order om att de befintliga förråden av kanoner och krigsförnödenheter skulle skeppas till Uddevalla och Göteborg. Redan tidigt på våren, så snart havet var isfritt, påbörjades utskeppningen.
Händelseförlopp: I slutet av april ankom en transportflotta bestående av 14 fartyg till Strömstad. Kanoner och förråd inlastades, och flottan var redo att avsegla, när den blev fördröjd p.g.a. att man beslutat sig för att ytterligare medtaga några kanoner från strandbatteriet på Killingholmen. Under tiden kom den danska flottan in i skärgården, och några av fartygen ankrade vid Killingöarna, varvid transportflottans väg spärrades. I Strömstad såg man då ingen annan utväg att rädda transporten från att falla i fiendens händer än att låta sänka transportskeppen med deras last och spränga de två kanonpråmar och 7 galärer, som utgjorde flottans konvoj.
Fyndlista: Bärgat av dykeribolag 1880-1881 och 1883: 20 kanoner, 100 kanonkulor, 74 kanoner, 2 mörsare en stort antal kanonkulor samt blykulor, block, bomber, hjul och lavetter, ett parti ektimmer och lämningar efter botten av ett fartyg.
Samtliga fynd såldes eller slogs till skrot och finns inte bevarade.
Status: Kanonerna, som påträffats på flera ställen mellan Ulkeskär och Furuholmen samt vid Skurve, ligger i högar. De flersta är av järn, och deras längd varierar mellan 2,7 till 3,7 m. Vidare finns botten av ett fartyg samt skeppstimmer. Rester av lavetter samt ett block med metallskivor, och tegel från kabyssen har också observerats (status 1890).
Bärgning: Hur fyndplatsen blev känd är osäkert, men i juli 1880 påbörjade Strömstads dykarebolag med kungl. Maj:ts tillstånd de första bärgningsarbetena mellan Furuholmen, Ulkeskär och Skurve. Eftersom kanonerna påträffats i högar utan spår av fartygslämningar, höll man det till en början för troligt att de var avsiktligt nedsänkta, och man gissade att det skett under Karl XII:s krig mot Norge eller något senare. På en av kanonerna kunder man fortfarande läsa Karl XI:s namnschiffer, titeln R. S. (Rex Sueciae) samt årtalet 1682. När man efter några veckors arbete påträffade rester av fartygsvrak, förstod man dock att det måste röra sig om Karl XII:s karolinska transportflotta med konvojfartyg, som sänktes 1719 för att undvika att transporten skulle falla i danskarnas händer.
Bärgningsarbetena kom att fortsätta även 1881 och 1883. Sammanlagt bärgade dykeribolaget ett stort antal kanoner, mörsare, kanonkulor och blykulor av olika kaliber.
Fynden såldes som skrot, och när bärgningsarbetet gavs upp 1883 berodde det inte på att det inte fanns mer att hämta, utan att låga skrotpriser gjorde bärgningsarbetet olönsamt.
1937 ansökte Strömstads Museiförening om att få undersöka vraken i Strömstads hamninlopp samt i Dynekilen (se SMA 935:004), och eventuellt tillvarataga föremål från desamma. Framförallt verkade man intresserade av örlogsfartygen och de galärer som erskorterat transportfartygen. Riksantikvarieämbetet lät Carl Ekman yttra sig i ärendet, och han föreslog att museiföreningen skulle börja med en grundlig rekognoscering på fyndplatserna, för att därefter redovisa planerat tillvägagångssätt vid kommande undersökningar. Han poängterade särskilt vikten av att arbetet utfördes på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt och det fanns ekonomiska resurser för projektet. Det förefaller som om undersökningarna aldrig kom till stånd.
1938 hävdade R. Antenn fyndplatsens stora kulturhistoriska betydelse och kallade den "den svenska flottans Scapa Flow". Han beklagade att fynden från de tidigare bärgningarna så pietetslösts spolierats och menade att det kunde vara av stort intresse att på nytt undersöka platsen och de där ännu kvarliggande fartygen.
1981 ansökte Strömstads kommun om att få bärga en kanon och en mörsare, som enligt uppgift skulle ha lämnats kvar på botten vid bärgningsarbetena på 1880-talet. Föremålen skulle hugfästa minnet av händelsena 1719 i Strömstade historia. På grund av konserveringskostnader lät man dock föremålen kvarligga.
Orientering: Strömstad hamn, Mellan Ulkeskär och Furuholmen samt vid Skurve.
Placering: Under vand
Antikvarisk vurdering: Ingen antikvarisk bedömning
Antikvarisk kommentar: Från forskningsundersökningen 2016-2017 finns ytterligare geofysiska sonarindikationer som ej är besiktigade. Datat finns på Bohusläns museum.
Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning
Aktualitet: Överförd till annan lämning — Vattenområdet inventerades vid en forskningsundersökning 2016-2017 av Bohusläns museum. Detta resulterade framför allt i fartygslämningarna L1959:3811 och L1959:3833. Dessa båda kan med stor sannolikhet sammankopplas med fartygssänkningarna sommaren 1719.
Undersøgelsesstatus: Lokationen er ikke undersøgt
Skadestatus: Ikke registreret som beskadiget
Egenskaber:
- Byggnadsteknik: Kravell
- Material: Trä
Skriftlige kilder:
- Litteraturhänvisning: R. Antenn, november 1938, "Vår flotta."
- Strömstads tidning 12/6, 16/6, 19/6, 3/7, 10/7 1880
- Strengnäs tidning 1890-06-27
- Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
- Anmälan om fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. RAÄ dnr 3.4.2-1448-2015.
- Anmälan om fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. RAÄ dnr 3.4.2-1854-2015.
- Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 935:005
Publiceret: 11-11-2021
Senest ændret: 11-11-2021
Registreringsgrundlag: Annat underlag
Målemetode: Manuell inprickning
Positionsfejlmargin: 10 m
Indlæsningsusikkerhed: 10 m
Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).
Rå kildeoplysninger (tekst)
<div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> Historik: Sedan Karl XII stupat på sitt norska fälttåg blev Strömstad centrum för de stora förråd den återvändande flottan, som understött fälttåget med förnödenheter, lyckades föra med sig. Under vintermånaderna fördes dessutom alla förråden från Sundsborg till Strömstad, där massor av krigsmaterial nu hopades. Bohusläns nya befäl, fältmarskalken Rehnskjöld, gjorde dock bedömningen att Stömstad ej längre kunde försvaras. Han gav därför order om att de befintliga förråden av kanoner och krigsförnödenheter skulle skeppas till Uddevalla och Göteborg. Redan tidigt på våren, så snart havet var isfritt, påbörjades utskeppningen. 

Händelseförlopp: I slutet av april ankom en transportflotta bestående av 14 fartyg till Strömstad. Kanoner och förråd inlastades, och flottan var redo att avsegla, när den blev fördröjd p.g.a. att man beslutat sig för att ytterligare medtaga några kanoner från strandbatteriet på Killingholmen. Under tiden kom den danska flottan in i skärgården, och några av fartygen ankrade vid Killingöarna, varvid transportflottans väg spärrades. I Strömstad såg man då ingen annan utväg att rädda transporten från att falla i fiendens händer än att låta sänka transportskeppen med deras last och spränga de två kanonpråmar och 7 galärer, som utgjorde flottans konvoj.

Fyndlista: Bärgat av dykeribolag 1880-1881 och 1883: 20 kanoner, 100 kanonkulor, 74 kanoner, 2 mörsare en stort antal kanonkulor samt blykulor, block, bomber, hjul och lavetter, ett parti ektimmer och lämningar efter botten av ett fartyg.

Samtliga fynd såldes eller slogs till skrot och finns inte bevarade.

Status: Kanonerna, som påträffats på flera ställen mellan Ulkeskär och Furuholmen samt vid Skurve, ligger i högar. De flersta är av järn, och deras längd varierar mellan 2,7 till 3,7 m. Vidare finns botten av ett fartyg samt skeppstimmer. Rester av lavetter samt ett block med metallskivor, och tegel från kabyssen har också observerats (status 1890).

Bärgning: Hur fyndplatsen blev känd är osäkert, men i juli 1880 påbörjade Strömstads dykarebolag med kungl. Maj:ts tillstånd de första bärgningsarbetena mellan Furuholmen, Ulkeskär och Skurve. Eftersom kanonerna påträffats i högar utan spår av fartygslämningar, höll man det till en början för troligt att de var avsiktligt nedsänkta, och man gissade att det skett under Karl XII:s krig mot Norge eller något senare. På en av kanonerna kunder man fortfarande läsa Karl XI:s namnschiffer, titeln R. S. (Rex Sueciae) samt årtalet 1682. När man efter några veckors arbete påträffade rester av fartygsvrak, förstod man dock att det måste röra sig om Karl XII:s karolinska transportflotta med konvojfartyg, som sänktes 1719 för att undvika att transporten skulle falla i danskarnas händer. 

Bärgningsarbetena kom att fortsätta även 1881 och 1883. Sammanlagt bärgade dykeribolaget ett stort antal kanoner, mörsare, kanonkulor och blykulor av olika kaliber.
Fynden såldes som skrot, och när bärgningsarbetet gavs upp 1883 berodde det inte på att det inte fanns mer att hämta, utan att låga skrotpriser gjorde bärgningsarbetet olönsamt. 

1937 ansökte Strömstads Museiförening om att få undersöka vraken i Strömstads hamninlopp samt i Dynekilen (se SMA 935:004), och eventuellt tillvarataga föremål från desamma. Framförallt verkade man intresserade av örlogsfartygen och de galärer som erskorterat transportfartygen. Riksantikvarieämbetet lät Carl Ekman yttra sig i ärendet, och han föreslog att museiföreningen skulle börja med en grundlig rekognoscering på fyndplatserna, för att därefter redovisa planerat tillvägagångssätt vid kommande undersökningar. Han poängterade särskilt vikten av att arbetet utfördes på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt och det fanns ekonomiska resurser för projektet. Det förefaller som om undersökningarna aldrig kom till stånd.

1938 hävdade R. Antenn fyndplatsens stora kulturhistoriska betydelse och kallade den "den svenska flottans Scapa Flow". Han beklagade att fynden från de tidigare bärgningarna så pietetslösts spolierats och menade att det kunde vara av stort intresse att på nytt undersöka platsen och de där ännu kvarliggande fartygen.

1981 ansökte Strömstads kommun om att få bärga en kanon och en mörsare, som enligt uppgift skulle ha lämnats kvar på botten vid bärgningsarbetena på 1880-talet. Föremålen skulle hugfästa minnet av händelsena 1719 i Strömstade historia. På grund av konserveringskostnader lät man dock föremålen kvarligga.</p><p><strong>Orientering:</strong> Strömstad hamn, Mellan Ulkeskär och Furuholmen samt vid Skurve.</p><p><strong>Placering:</strong> Under vand</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> Ingen antikvarisk bedömning</p><p><strong>Antikvarisk kommentar:</strong> Från forskningsundersökningen 2016-2017 finns ytterligare geofysiska sonarindikationer som ej är besiktigade. Datat finns på Bohusläns museum.</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> Övrig kulturhistorisk lämning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Överförd till annan lämning — Vattenområdet inventerades vid en forskningsundersökning 2016-2017 av Bohusläns museum. Detta resulterade framför allt i fartygslämningarna L1959:3811 och L1959:3833. Dessa båda kan med stor sannolikhet sammankopplas med fartygssänkningarna sommaren 1719.</p><p><strong>Undersøgelsesstatus:</strong> Lokationen er ikke undersøgt</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Ikke registreret som beskadiget</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Byggnadsteknik: Kravell</li><li>Material: Trä</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Litteraturhänvisning: R. Antenn, november 1938, "Vår flotta."</li><li>Strömstads tidning 12/6, 16/6, 19/6, 3/7, 10/7 1880</li><li>Strengnäs tidning 1890-06-27</li><li>Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>Anmälan om fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. RAÄ dnr 3.4.2-1448-2015.</li><li>Anmälan om fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. RAÄ dnr 3.4.2-1854-2015.</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 935:005</li></ul><p><strong>Publiceret:</strong> 11-11-2021</p><p><strong>Senest ændret:</strong> 11-11-2021</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Annat underlag</p><p><strong>Målemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indlæsningsusikkerhed:</strong> 10 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/676760e3-0501-421a-b800-84a5c107b975" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>
Rå GeoJSON fra kilden (tekst)
{"type":"Point","coordinates":[11.15956036,58.93151771]}Koblinger og nærliggende vrag
Kilde: Fartygs-/båtlämning, Strömstad
Koblinger viser en registreret relation, ikke bekræftet identitet. Vragpositionerne og de aktive koblinger er aktuelle; afstandene måles fra den viste kildeversions position.
Kildens position (WGS84): 58.9315177, 11.1595604
Alle aktivt koblede vrag (1)
Ingen afstandsgrænse eller antalsgrænse. Også fjerne vrag og vrag uden position er med.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| 14 vrag, Strömstad | 58.9315167, 11.1595667 | 0,000 km |
Nærliggende vrag, ikke aktivt koblet
Viser 0 af 0 inden for 5 km. Højst 100 nærmeste, sorteret efter afstand og derefter vrag-ID. Aktivt koblede vrag er ikke medregnet.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|