Kilde:$.Dana GPS D.55:13.537 13:14.495 stævn i 280 grader
Position 55:13.67 13:14.09, Decca D1847, B7694 (7B)
Stort og flot næsten intakt vrag, der står på kølen. Der er til mange dyk på
vraget. Masterne stikker op til 18 meter, dækket er i 33 meter og havbunden
er i 42 meter.
Var på rejse fra Luleå til Holtenau med malm. Kollideret og forlist
den 14/10-1941 i
Bonita (OYYQ) af København.Motorfragtskib Bygget af stål i 1930 hos Aalborg
Skibsværft, 3197 brt, 4750 ts, 1884 nrt, 5500 tdw, 99,06x14,97x6,4 m, en
sekscylindret Burmeister & Wain maskine på 1800 hk., til rederiet D. A.
Sanne, Oslo. Ved forliset tilhørte skibet Rederiet A/S DS Dania, København.
Indberetning fra konsulatet i Malmø 14/10-1941. Søforklaring i Trelleborg
20/10-1941. Søforhør i København 31/10-1941.
Kl. 0348 da M/S Bonita befandt sig ca. 9 sømil S< af Trelleborg, blev skibet
påsejlet af S/S Bojan af Cimrishamn. Ved Kollisionen fik M/S Bonita bagbords
side revet op og sank i løbet af 1 minut med agterskibet først. Føreren, der
befandt sig i sit kammer, reddede sig ud igennem et vindue og holdt sig
flydende ved en luge, til han ca. " time senere blev optaget af S/S Bojanæs
redningsbåd. 2 Matroser, der befandt sig i lukafet agter, reddede sig op på
en redningsflåde anbragt på huset agter og blev kort efter optaget af S/S
Bojan. Messedrengen, der befandt sig midtskibs løb straks til bådene, men
blev idet skibet sank, skyllet forefter ud igennem et vindue på forkant af
underbroen, hvorefter han holdt sig flydende ved en luge, til han ca. " time
senere blev optaget af S/S Bojan.
Af den af S/S Bojanæs besætning afgivne forklaring fremgår at da dette skib
kl. 0245 befandt sig på 55:13æ 13:15æ sås på styrbords bov i en afstand af
ca. 150 meter toplanternerne og bagbords sidelanterne fra et skib. Roret blev
straks lagt syrbord og maskinen kastet fuld kraft bak, hvilket tilkendegaves
ved 3 korte toner med dampfløjten; men knap 1 minut senere tørnede S/S Bojan
med stævnen imod M/S Bonitaæs bagbords side agten for midtskibs. Ved kol-
lisionen fik S/S Bojan stævnen knust.
Ministeriet må after det oplyste antage, at den omstændighed at Bonita i
overensstemmelse med forskrifterne bek. af 18 april 1941 angående mørklæg-
ningsforanstaltninger i skibe og fartøjer førte afskærmede lanterner, mulig
har været medvirkende årsag til kollisionen. Skibets lanterner må efter det
foreliggende antages at have været synlige i de foreskrevne vinkler og at
have haft den forskrevne synsvidde. På grund af afskærmningen har de
imidlertid næppe været så let synlige som lanterner uden afskærmning, og den
omstændighed har muligt været medvirkende årsag til at de ikke i tide er
blevet observeret fra S/S Bojan.
Avisartikel, 16 oktober.
Skibskatastrofen ved Tr"lleborg.
Kaptajn Farup fortæller om Katastrofen.
K
Med Malmø-Færgen kom i Gaar tre af de reddede fra Skibskatastrofen ved
Tr"lleborg, Kaptajn Farup, Tømmermand Frits G. Hansen og Matros Hans G. Busk
Til København. Messedrengen Bruno Hansen var blevet i Malmø.
Havde jeg ikke været saa tynd -
Kaptajn S.J. Farup fortalte i Gaar følgende om Katastrofen:
Jeg havde lagt mig til Hvile i min Kahyt oppe på Kommandobroen, da
Kollisionen skete. Vi var ramt i Agterskibets Bagbordsside. Den vagthavende
Styrmand, Magnus Jensen, kom styrtende mod min Kahytdør, men i det samme blev
Døren presset i af Søen, der allerede var naaet op til næstøverste Bro. Jeg
var spærret inde, men fik knust en firkantet Rude, der førte ud til Dækket,
og sprang ud gennem det lille vindue. Havde jeg ikke været saa tynd, som jeg
er, var jeg blevet Druknedødens sikre Bytte. Da jeg naaede ud i Vandet, blev
jeg halet længere og længere ned. Det var Suget fra det synkende Skib, der
havde Overtaget, men jeg slap imidlertid fri og naaede Havoverfladen.
Den frelsende Luge.
I en lille Tid svømmede jeg omkring og fandt saa en Luge, hørende til
Lastrummet, og det lykkedes mig ved Hjælp af denne at holde mig flydende,
indtil Redningen omtrent en Time senere kom. Jeg saa hele Tiden det andet
Skibs Lanterner, og i Skæret opdagede jeg en af Redningsbaadene, der roede
omkring for at søge efter os. Jeg havde faaet Krampe, da jeg var meget let
paaklædt, og saa begyndte jeg at raabe om Hjælp. Baaden nærmede sig, og snart
efter var jeg ombord, hvor i Forvejen var Tømmermanden, Matrosen og
Messedrengen.
De to Matrosers og Messedrengens Redning
Med Hensyn til Tømmermand Frits G. Hansens og Matros Hans G.
Busks Redning fortæller Kaptajnen, at disse to Mand havde Frivagt og laa til
Køje i deres Kamre, der laa helt ude i Agterskibet. Da de kom op på Dækket,
var Agterskibet sunket ret dybt, men de ville ikke springe over Bord for ikke
at blive trukket ned af Suget af Skibet, og de satte sig derfor op paa
Redningsflaaden, der stod paa Ruftaget agter. Da Skibet sank flød denne
Redningsbaad ud til Siden, og de to Mænd blev ret hurtigt reddet af
Skibsbaaden fra den svenske Damper. Den lille Messedreng, Bruno Hansen havde,
da Katastrofen skete, netop været oppe paa Broen for at hente Kaffeservicet.
Han havde vekslet nogle Ord med Styrmanden og var naaet ned på Hoveddækket.
Søen trak ham over Bord, da Skibet gik ned, men han var paa en uforklarlig
Maade sluppet fri af Suget og fra det Synkende Skib Messedrenden havde ogsaa
fundet en Luge, og det blev ligeledes hans redning.
Artikel af Marko Wram?n, Sverige fra UVM, Undervattensmagasinet nr.: 3/98
Historien om Bonita
En m"rk oktobernatt f"r 57 år sedan utspelades en av krigstidens stora
fartygskatastrofer på svenskt vatten. Det danska lastfartyget Bonita rammades
av Bojan, ett svenskt motorlast-fartyg som inte uppm"rksammat Bonitas
avsk"rmade lanternor. Någon minut senare f"rsvann Bonita i djupet, och
tjugoen (21) man miste livet. Musselbekl"dd och bitvis f"rvånansv"rt
valbevarad vilar hon idag fridsamt på havets botten knappt tio distansminuter
s"der om Trellborg.
rasade andra v"rldskriget f"r fullt, men trots v"rldskaoset var sj"trafiken
utanf"r Skånes sydkust andå livlig. Ett av fartygen som r"rde sig i m"rkret
var det svenska motorlastfartyget Bojan med hemmahamn i Simrishamn. Andre
styrman Bengt Bengtsson hade vakten på bryggan, medan kapten V H Fredriksson
tog igen sig i sin hytt. Bojan var med sin 16-manna-bes"ttning på v"g från
polska Stettin till G"teborg lastad med kol.
Klockan o2.45 på tisdagmorgonen befinner sig Bojan cirka nio distansminuter
syd-syd"st om Trelleborg och går med åtta knops fart i nordv"stlig riktning.
Styrman Bengtsson håller god uppsikt uppe på bryggan. Framf"r sig ser han tre
olika fartygslanternor och akterut ytterligare en. Men så skymtar han ett
svagt vitt 1jus bara 15o meter f"rut.
Strax dårefter ser han ytterligare ett svagt ljus och inser då f"rskr"ckt att
han har ett annat fartyg rakt framf"r sig.
Bengtsson ger snabbt order om att lågga rodret hårt till styrbord och slå
full back i maskin. Efter knappt to sekunder h"r han hur det andra fartyget
ger tre korta ljudsignaler vilket betyder att också de slagit back. Men
undanman"vrerna ar l"nl"sa och Bojan brakar med full kraft in akter om
"verbyggnaden i det fr"mmande fartygets babordssida. Kapten Fredriksson rusar
omedelbart upp från sin hytt nar han kanner den kraftiga st"ten, men når han
kommer upp till bryggan ar det andra skeppet redan f"rsvunnet. Hon har
sjunkit på mindre "n en minut, med aktern f"rst. Rojans besattning b"rjar
genast sj"s"tta en livbåt, men avbryter arbetet f"r att b"rga två "verlevande
från en flotte. Sedan h"rs rop i vattnet och livbåten satts i f"r att rådda
den skeppsbrutne. Det visar sig vara det f"rlista fartygets kapten som ligger
och flyter fastklamrad vid en lastlucka. Strax darefter fiskar man också upp
en ung m"sspojke ur det kalla vattnet.
Inat"ngd I hytten
Den raddade kaptenen, S J Farup, berattar senare f"ljande historia: Det
påk"rda fartyget hette Bonita och var ett stort danskt lastfartyg som med 25
mans bes"ttning var på vag från Luleå till Holtenau lastad med j"rnmalm.
Kaptenen hade legat i sin hytt och sovit n"r han vaknade av den kraftiga
sammanst"tningen. Strax d"refter kom den vakthavande styrmannen springande
och skrek "vi sjunker!" och sedan forsade vattnet in.
Vattnet tryckte igen d"rren så att jag blev inst"ngd i hytten. Jag tvingades
krossa en fyrkantig ruta som ledde ut till d"ck och kunde sedan krypa ut
genom det lilla hålet. Hade jag inte varit så smal och tunn som jag ar hade
jag garanterat drånkts som en råtta. Nar jag kom ut i vattnet s"gs jag langre
och langre ner av det sjunkande skeppet. Till sist slappte "ntligen suget och
jag kunde ta mig upp till ytan. D"r simmade jag omkring en stund tills jag
hittade en lastrumslucka som jag kunde hålla mig i. H"r låg jag sedan i
n"stan en timme och fr"s. Jag kunde hela tiden se det andra fartygets
lanternor och n"r en livbåt så småningom kom inom synhåll anvande jag mina
sista krafter till att ropa på hjalp. Då hade jag redan fått kramp i hela
kroppen av k"lden.
Timmermannen Frits G Hansen och matrosen Hans G Busk hade legat och sovit i
sina kojer akterut. N"r de kom upp på dack, efter att ha vaknat av sm"llen,
vågade de inte hoppa "verbord av radsla f"r att sugas ner av det sjunkande
skeppet. Istallet klåttrade de upp och satte sig på en r"ddnings-flotte som
låg ovanpå akterruffen. Når Bonita f"rsvann under dem fl"t flotten iv"g och
de kunde snabbt plockas upp av Bojans besattning.
Avsk"rmade lanternor.
Också den unge masspojken Bruno Hansen hade "nglavakt. Han hade precis varit
uppe på bryggan f"r att hamta kaffeservisen och bytt ett par ord med
styrmannen. N"r han "ter kom ner på huvuddack kolliderade fartygen. Bruno
sk"ljdes nastan genast "verbord av vågorna men lyckades undkomma suget och
hittade sedan en lastrumslucka att ta tag i.
F"r de andra 21 bes"ttningsmannen gick det betydligt v"rre - alla f"ljde med
fartyget ner i djupet, trots att minst fyra av dem hade befunnit sig uppe på
d"ck når hon sj"nk.
I de omfattande sj"f"rh"ren som h"lls efter f"rlisningen angavs Bonitas
avsk"rmade lanternor som den fr"msta olycksorsaken. Enligt danska
krigsbestammelser skulle alla fartyg avsk"rma sina lanternor så att endast en
smal springa syntes. Detta f"r att minska risken f"r anfall från fientliga
f"rband.
V"l bevarad.
Att dyka på Bonita "r en mycket speciell upplevelse. Den enorma storleken,
det relativt stora djupet och det faktum att 21 m"nniskor miste livet i
samband med f"rlisningen g"r att man n"rmar sig vraket med stor respekt och
viss eftertanke. Men om attityden och f"rberedelserna ar de r"tta kan man få
många fantastiska dyk på vraket, utan att g"ra intr"ng på denna viloplats.
På grund av storleken ar det nastan om"jligt att hinna se hela vraket på ett
dyk, det går knappt att simma runt halva innan det b"rjar bli dags att gå
upp. Men det g"r inget f"r har finns massor av sp"nnande saker att titta på.
Vi inleder vårt f"rsta dyk mitt pa "verbyggnaden. Ankaret har lagt sig mellan
en samling skorstensliknande r"r och sj"lva brygghuset. Det tar en stund att
vanja sig vid det dunkla 1juset, d"refter best"mmer vi oss f"r att simma
f"r"ver. F"rsta anhalten blir det två våningar h"ga brygghuset.
Bottenvåningen år mycket val bevarad och lockar med flera f"nster-"ppningar
och d"rrhål. Jag sticker in huvudet genom ett av de senare och lyser runt i
rummet. På golvet ligger tr"d"rrarna som fallit av sina f"sten och h"r och
dar syns rester av m"blemanget. Det var h"rinne någonstans som kapten Farup
blev innest"ngd av det inrusande vattnet och tvingades slå sin hand blodig
mot ett f"nster f"r att kunna simma ut. Tanken g"r mig lite obehaglig till
mods, men jag skakar av mig k"nslan och fortsåtter. Det var ju trots allt mer
"n 55 år sedan fartyget sj"nk, och genom att att g"ra ett stillsamt och
respektfullt bes"k håller vi faktiskt minnet av de omkomna vid liv. T"nk
vilka tankar som snurrar runt i huvudet på en under ett vrakdyk! Nåv"l, vi
forts"tter "ver till babords-sidan av brygghuset. Har f"rsvinner en
musselkl"dd lejdare (trappa) upp till nåsta våning och jag bestammer mig f"r
att f"lja den. H"ruppe har taket och den fr"mre våggen f"rsvunnit helt. På
ett fotografi jag hittat ser det ut som om dessa delar "r gjorda av tr",
vilket kanske lett till att de slogs s"nder n"r fartyget sj"nk. Borta "r de i
alla fall, vilket egentligen inte "r så dumt. Nu kan man ju simma runt och
titta n"rmare på alla detaljer i den trygga f"rvissningen om att ingenting
hindrar en från att simma ut eller upp. Det var antagligen h"r uppe som
styrmannen stod på vakt vid den stora ratten medan andra sk"tte navigationen
vid de stora sj"korten i bakgrunden. Av detta syns dock inga spår nu. Men
utsikten f"r"ver år fortfarande fin.
Mussekl"dda r"cken
Rakt nedanf"r, tre våningar ner f"r att vara exakt, syns hålet till ett last-
rum. Framf"r lastrummet anas de gigantiska dubbelpelarna som nog fungerat som
någon form av lastkranar. I det sp"klikt gr"na ljuset ar de en m"ktig syn dar
de reser sig nårmare i5 meter upp från huvudd"cket. Topparna sticker "nda upp
till i8 meters djup vilket ar en hel del med tanke på att bottendjupet vid
skrovsidorna ar cirka 40 meter. Nu beh"ver man tack och lov inte dyka så
djupt f"r att se Bonita, huvuddacket ligger på cirka 33 meters djup och
"verbyggnaden ar grundare "n så.
Utsikten inspirerar och vi glider "ver kanten och ner mot d"cket. R"ckena och
lastrumskanterna "r rostiga och musselkl"dda, men annars helt bevarade.
D"rf"r hittar vi lått v"gen f"r"ver. Vi passerar de h"ga pelarna och ser
sedan ytterligare ett stort lastrum som gapar m"rkt och tomt. Jag undrar var
malmlasten tagit v"gen. Kanske b"rgades den under eller efter kriget. Framf"r
detta lastrum reser sig en konstig serie stolpar som utg"r ett bra riktm"rke.
H"r stod också den h"ga f"rliga masten f"rankrad en gång i tiden. Nu ser man
hur rester av den ligger slångd tv"rs "ver d"cket och ut mot styrbordssidan.
Framf"r stolparna finns det tredje lastrummet, nummer fyra ligger akter om
"verbyggnaden, och sedan sv"nger relingen brant uppåt mot backen, som det
upph"jda f"rd"cket brukar kallas. Denna delen av vraket tillh"r mina
favoriter med sina rena och vackra linjer.
Tidl"s t"rnrosas"mn
En d"rr"ppning gapar tom in i de f"rliga utrymmena. Vi nonchalerar dock denna
frestelse och fortsatter ist"llet upp langs lejdaren. H"r står ankarspel och
andra sorters vinschar och f"rt"jningsanordningar t"tt till sammanspå den
lilla d"cksytan. L"ngst fram i f"ren finns ytterligare ett litet manhål som
tillsammans med en stege f"rsvinner ner i f"rpiken. F"ren "r pa gammalt vis
helt rak och "r en m"ktig syn f"r den som simmar ut en bit och får
perspektiv. Ankarna syns dock inte alls - kanske har de blivit b"rgade eller
ocksa f"lldes de eller lossnade i samband med f"rlis ningen. Men tittar man
noga går det fortfarande att se rakt igenom de långa vertikala hål som
ankarkattingarna l"pte genom.
Nu ar det h"g tid att v"nda tillbaka mot uppstigningslinan och jag l"mnar
motvilligt f"ren. Nar vi kommer fram till "ver byggnaden igen v"ljer jag att
simma in "ver "promenaddacket" på styrbordssidan. Visserligen "r det
"vert"ckt upptill men det "r hela tiden "ppet mot utsidan. H"rifrån går
d"rrar in till manskapsutrymmen med m"ssar och salonger. Precis d"r gången
tar slut i aktre "ndan av "verbyggnaden ligger en toalettstol omkullv"lt.
Kanske "r det någon klåfingrig dykare som f"rs"kt sig på en st"rre souvenir
"n vad han m"ktade med (r"tt åt honom i så fall!). Vid sidan om dassastolen
finns ett d"rrhål som vi kikar in genom. Lampornas ljuskaglor spelar "ver vad
som en gång måste ha varit ett tv"ttrum - h"r syns handfat, b"nkar och vit
f"rg på v"ggarna.
Vi blir påminda om vår egen n"dighet och måste ob"nh"rligen påb"rja
uppstigningen langs ankarlinan. Nar Bonita så sakta f"rsvinner i det gr"na
t"cknet k"nns det n"stan som hon sjunker tillbaka i sin tidl"sa och
olycksaliga t"rnrosas"mn, som om vårt korta bes"k på hennes viloplats aldrig
"gt rum. Men kanske har "ndå något f"randrats, och med oss upp har vi en
levande bild av ett svunnet och sedan l"nge bor gl"mt "de.
Kilde:$.Skawdyk Undervandsguide v. John Andersen
Kilder med andre oplysninger om Bonita:
Erich Gr"ner, Die Handelsflotten der Welt. Reprint 1976, J. F. Lehmanns
Verlag, Mnchen.
P. Franzen, Danmarks Handelsflåde 1939, bind 2. Det Berlingske Bogtrykkeri,
København 1939.
(c)Rettet den 29/01-1999. ANDERS CLAUSEN
WGS84 position opdateret d.7/09-2010 (KRS)
|
|
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)