Kilde til Venus, Skellefteå · RAA_VRAK · RAÄ L1937:7613
drivit in i Bjuröfjärden, Skellefteå
En kildekobling er ikke en bekræftelse af vragets identitet. Kortets linjer viser kun koblinger og flytter ingen positioner.
Kildeversioner
Dette er kildepostens versioner, ikke vragets redigeringshistorik.
Vis den aktuelle kildevisning- 2026-11-06 21:10:00 UTC · 0223b173-2bf5-4543-852d-8a82bfb61c51 · Aktuel revision · Vist her
Vist revision: 0223b173-2bf5-4543-852d-8a82bfb61c51 · Gemt: 2026-11-06 21:10:00 UTC
Kildeoplysninger
Gemt dansk AI-referat
Referatet hører til denne revision. Det kan indeholde fejl. Der dannes ikke et nyt referat ved visning.
Vraget antages muligvis at være Venus, men identifikationen er usikker; lokale har fortalt, at lasten bestod af vintønder, mens Venus ifølge de historiske oplysninger førte tjære. Ud for Pitgrundet sprang klyveren og mesanen, og ud for Vånörudden sprang først gaffelbukken og kort efter ankerkæden. Fartøjet blev manøvredygtigt og drev ved middagstid på et rev, hvor kølen blev slået af, og masterne blev kappet. Det kom fri af revet, men drev videre mod et skær og blev så voldsomt sønderslået, at dækket skiltes fra skroget, og lasten flød ud i søen. De tre ombordværende klamrede sig til det flydende dæk og blev omkring klokken otte om aftenen skyllet op på en klippe cirka fem kilometer fra krongården Brattås. Deres nødråb kunne ikke høres i stormen, så de måtte tilbringe natten på stranden, før lokale beboere fandt dem næste morgen. Efter forliset bjærgede skipperen med hjælp fra folk på land 400 tønder tjære. Bjærgede skibsdele blev genbrugt til byggeri i landsbyen, herunder efter sigende en skibsdør, og dækket kan ligeledes være drevet i land og være blevet genanvendt. Den nordøstlige vind gør det sandsynligt, at fartøjet drev ind i Bjuröfjärden; revet kan have været 1,1-grunden ud for Stora Uttingen, og besætningens redningsklippe kan have været Lilla Uttingen. I 1987 blev vraget beskrevet som to skroghalvdele ved siden af hinanden. Den ene var næsten skjult i sandet med kun otte spanttoppe synlige. Den anden var synlig over 13,5 meter, men fortsatte ind i sandet og var derfor nogle meter længere; her sås 26 spanter, op til 24 bordgange, kølens ende og enderne af tre garneringsplanker samt dyvelhuller efter yderligere tre spanter. Skroget er kravellbygget af fyr og samlet med trænagler. Riggen kan ligge ved revet, hvor den blev kappet, mens inventar og personlige ejendele kan være blevet spredt på havbunden ud for Stora Uttingen.
Fuld kildetekst
Beskrivelse: Händelseförlopp: I höjd med Pitgrundet sprang klyvaren och mesanen, och utanför Vånörudden sprang gaffelbocken en stund därefter ankarkättingen. Fartyget blev redlöst och drev vid middagstid på ett rev, varvid kölen slogs av och masterna kapades. Därefter kom fartyget av revet och drev mot ett skär där det slogs sönder så illa att däcket skildes från skrovet och lasten flöt ut i sjön. De tre ombordvarande höll sig fast vid det flytande däcket, och spolades vid åttatiden på kvällen upp på en klippa en halv mil från kronohemmet Brattås. Då deras nödrop inte hördes i stormen tvingades de stanna hela natten på stranden, innan de nästa morgon upptäcktes av boende i trakten.
Historik: Efter förlisningen lyckades skepparen med landfolkets hjälp bärga 400 tunnor tjära av lasten. Bärgade skeppsdelar användes till byggnationer i byn och även en skeppsdörr lär ha kommit till användning.
Status: De två skrovhalvorna ligger bredvid varandra. Den ena halvan är till största delen dold under dyn, och endast 8 spanttoppar sticker upp. Den andra, bättre synliga delen av vraket är 13,5 m lång, men den ena änden försvinner in i dyn, så den fulla längden bör vara några meter längre. På denna skrovhalva syns 26 spant, som mest 24 bordgångar, köländen samt ändarna av tre garneringsplankor. Dymlingshål efter ytterligare tre spant syns på borden. Borden sitter mot spanten med tränaror (dymlingar). Allt virke är av furu.
Av däcket syns inga spår. Det har förmodligen drivit iland och återanvänts. Troligen ligger riggen kvar vid grundet där den kapades. Inventarierna och personliga tillhörigheter bör ha spritts ut på botten utanför Stora Uttringen efter att fartyget slagits sönder i samband med förlisningen (status 1987).
Bärgning: Det är inte helt säkert att vraket verkligen kan identifieras som Venus. Med tanke på den NO vinden förefaller det dock troligt att fartyget drivit in i Bjuröfjärden. Det rev där fartyget grundstötte kan ha varit 1,1 grundet utanför Stora Uttingen, där man antar att Venus sedermera strandade och slogs sönder. Den klippa dit besättningen räddade sig har antagits vara Lilla Uttingen.
Alternative navne:
- VENUS
Orientering: Brattåsfjärden, Bjuröklubb, Brattås fiskeläger, 100 m utanför yttersta sjöboden.
Placering: Under vand
Tradition: Enligt boende i trakten skall lasten ha bestått av vintunnor, och inte tjärtunnor som varit fallet med Venus.
Antikvarisk vurdering: Fornlämning
Begrundelse: Den antikvariska bedömningen är migrerad från äldre databas. Motivering av den antikvariska bedömningen kan eventuellt finnas under antikvarisk kommentar.
Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning
Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse
Undersøgelsesstatus: Lokationen er ikke undersøgt
Skadestatus: Ikke registreret som beskadiget
Egenskaber:
- Byggnadsteknik: Kravell
- Material: Trä
Skriftlige kilder:
- Litteraturhänvisning: Gefle 1854-10-21
- Svenska Tidn. (Dagl. Alleh.) 1854-10-20
- Dyk! nr 3 1987
- Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
- Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 422:009
Registreringsaktivitet: Migrering 2018-11-21
Publiceret: 21-11-2018
Senest ændret: 20-11-2018
Registreringsgrundlag: Sjökort
Målemetode: Manuell inprickning
Positionsfejlmargin: 10 m
Indlæsningsusikkerhed: 50 m
Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).
Rå kildeoplysninger (tekst)
<div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> Händelseförlopp: I höjd med Pitgrundet sprang klyvaren och mesanen, och utanför Vånörudden sprang gaffelbocken en stund därefter ankarkättingen. Fartyget blev redlöst och drev vid middagstid på ett rev, varvid kölen slogs av och masterna kapades. Därefter kom fartyget av revet och drev mot ett skär där det slogs sönder så illa att däcket skildes från skrovet och lasten flöt ut i sjön. De tre ombordvarande höll sig fast vid det flytande däcket, och spolades vid åttatiden på kvällen upp på en klippa en halv mil från kronohemmet Brattås. Då deras nödrop inte hördes i stormen tvingades de stanna hela natten på stranden, innan de nästa morgon upptäcktes av boende i trakten.
Historik: Efter förlisningen lyckades skepparen med landfolkets hjälp bärga 400 tunnor tjära av lasten. Bärgade skeppsdelar användes till byggnationer i byn och även en skeppsdörr lär ha kommit till användning.
Status: De två skrovhalvorna ligger bredvid varandra. Den ena halvan är till största delen dold under dyn, och endast 8 spanttoppar sticker upp. Den andra, bättre synliga delen av vraket är 13,5 m lång, men den ena änden försvinner in i dyn, så den fulla längden bör vara några meter längre. På denna skrovhalva syns 26 spant, som mest 24 bordgångar, köländen samt ändarna av tre garneringsplankor. Dymlingshål efter ytterligare tre spant syns på borden. Borden sitter mot spanten med tränaror (dymlingar). Allt virke är av furu. 

Av däcket syns inga spår. Det har förmodligen drivit iland och återanvänts. Troligen ligger riggen kvar vid grundet där den kapades. Inventarierna och personliga tillhörigheter bör ha spritts ut på botten utanför Stora Uttringen efter att fartyget slagits sönder i samband med förlisningen (status 1987).
Bärgning: Det är inte helt säkert att vraket verkligen kan identifieras som Venus. Med tanke på den NO vinden förefaller det dock troligt att fartyget drivit in i Bjuröfjärden. Det rev där fartyget grundstötte kan ha varit 1,1 grundet utanför Stora Uttingen, där man antar att Venus sedermera strandade och slogs sönder. Den klippa dit besättningen räddade sig har antagits vara Lilla Uttingen.</p><p><strong>Alternative navne:</strong></p><ul><li>VENUS</li></ul><p><strong>Orientering:</strong> Brattåsfjärden, Bjuröklubb, Brattås fiskeläger, 100 m utanför yttersta sjöboden.</p><p><strong>Placering:</strong> Under vand</p><p><strong>Tradition:</strong> Enligt boende i trakten skall lasten ha bestått av vintunnor, och inte tjärtunnor som varit fallet med Venus.</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> Fornlämning</p><p><strong>Begrundelse:</strong> Den antikvariska bedömningen är migrerad från äldre databas. Motivering av den antikvariska bedömningen kan eventuellt finnas under antikvarisk kommentar.</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> Övrig kulturhistorisk lämning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse</p><p><strong>Undersøgelsesstatus:</strong> Lokationen er ikke undersøgt</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Ikke registreret som beskadiget</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Byggnadsteknik: Kravell</li><li>Material: Trä</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Litteraturhänvisning: Gefle 1854-10-21</li><li>Svenska Tidn. (Dagl. Alleh.) 1854-10-20</li><li>Dyk! nr 3 1987</li><li>Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 422:009</li></ul><p><strong>Registreringsaktivitet:</strong> Migrering 2018-11-21</p><p><strong>Publiceret:</strong> 21-11-2018</p><p><strong>Senest ændret:</strong> 20-11-2018</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Sjökort</p><p><strong>Målemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indlæsningsusikkerhed:</strong> 50 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/37ae7288-130b-4765-9d62-2a83f11c8953" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>
Rå GeoJSON fra kilden (tekst)
{"type":"Point","coordinates":[21.51448742,64.45050479]}Koblinger og nærliggende vrag
Kilde: drivit in i Bjuröfjärden, Skellefteå
Koblinger viser en registreret relation, ikke bekræftet identitet. Vragpositionerne og de aktive koblinger er aktuelle; afstandene måles fra den viste kildeversions position.
Kildens position (WGS84): 64.4505048, 21.5144874
Alle aktivt koblede vrag (1)
Ingen afstandsgrænse eller antalsgrænse. Også fjerne vrag og vrag uden position er med.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| Venus, Skellefteå | 64.4505048, 21.5144874 | 0,000 km |
Nærliggende vrag, ikke aktivt koblet
Viser 8 af 8 inden for 5 km. Højst 100 nærmeste, sorteret efter afstand og derefter vrag-ID. Aktivt koblede vrag er ikke medregnet.
| Vrag | Position (WGS84) | Afstand fra kilden |
|---|---|---|
| Seraphin, Skellefteå | 64.4573539, 21.5599189 | 2,308 km |
| Middelalderskib, Skellefteå | 64.4580782, 21.5767781 | 3,103 km |
| Ribersdrott, Skellefteå | 64.4751500, 21.5646500 | 3,646 km |
| Elisabeth, Skellefteå | 64.4204667, 21.5584833 | 3,951 km |
| Johannes, Skellefteå | 64.4815138, 21.5831904 | 4,768 km |
| Argus, Skellefteå | 64.4457925, 21.6144945 | 4,825 km |
| Forss II, Skellefteå | 64.4832114, 21.5816152 | 4,856 km |
| Craigland, Skellefteå | 64.4829143, 21.5832148 | 4,882 km |