Kilde til Forss II, Skellefteå · RAA_VRAK · RAÄ L1937:7611

från arkiv och ur människors minne, Skellefteå

En kildekobling er ikke en bekræftelse af vragets identitet. Kortets linjer viser kun koblinger og flytter ingen positioner.

Kildeversioner

Dette er kildepostens versioner, ikke vragets redigeringshistorik.

Vis den aktuelle kildevisning

Vist revision: 55991a8a-a210-4f85-8d63-a84abd2af06e · Gemt: 2026-11-06 21:14:56 UTC

Kildeoplysninger

Åbn originalkilden

Kildens licens

Gemt dansk AI-referat

Referatet hører til denne revision. Det kan indeholde fejl. Der dannes ikke et nyt referat ved visning.

Den 25 m lange, nittede jern-/stålslæbebåd blev bygget til Forss nya Sågverksbolag som ss Forss og omdøbt til Forss II i 1920. Olof Bernard Nyberg i Ullånger købte den i 1925 og erstattede året efter dampkedlen med en tocylindret benzinmotor, så der blev plads til et stort lastrum; samtidig fik skibet et nyt styrehus agter. Under navnet Ullånger sejlede det som fragtskib langs Norrlandskysten i blot én sommer. I november 1927 lastede Ullånger smøreolie og petroleum i Örnsköldsvik for Svensk-Engelska mineralaktiebolaget med kurs mod Skellefteå. I næsten 30 graders frost, nordlig vind, søgang og tiltagende overisning nåede skibet den 12. november Bjuröklubb gennem issørpe og drivis. I tættere is blev motoren overophedet og måtte standses. Et aftalt møde med slæbebåden Sleipner ved Skötgrundet mislykkedes, fordi ingen af skibene kunne trænge gennem ismasserne. I snetykning vendte Ullånger tilbage mod Bjuröklubb, men en tiltagende nordøstlig vind satte isen i bevægelse. Isskruningen beskadigede skroget, og vandet strømmede ind. Besætningen forsøgte at tætne lækagen med værk og forhammer og lænsede med maskinpumpen, men da motoren blev oversvømmet, måtte de fire mand opgive skibet. De fik den tunge, overisede skibsbåd ud, men tog sig til sidst mod fyret ved at springe mellem isflagerne. Kaptajnen gik gennem isen under et sidste forsøg på at redde skibspapirerne og det bordsølv, han havde fået som forlovelsesgave, men kom dyngvåd i land. Ullånger lå synlig omkring et døgn med masten og halvdelen af styrehuset over vandet og lys i styrehuset. Fyrpersonalet forsøgte at holde skibet ved at bjærge styrbords anker i land, men under stormen blev det trukket ned ad skrænten og sank; styrehuset blev knust af isen, og skorstenen drev senere i land. I 1946 bjærgede dykkere 35 tønder råolie, benzin og petroleum, men flere var utætte, og en tungdykker blev forgiftet af petroleumsdampe ved luftpumpens indsugning. Sportsdykkere genfandt vraget i 1981 efter anvisning fra lodspersonale med erindring om forliset. Det var da velbevaret, men forfaldt hurtigt, og dykkerklubben Simpan i Skellefteå opmålte og dokumenterede det med oplysninger fra arkiver og mundtlige minder.

Fuld kildetekst

Beskrivelse: Bärgning: 1946 gjorde dykare från Skellefteå hamn ett försök att bärga lasten. Under årens lopp hade flera av oljefaten rostat sönder varför lotsarna på Bjuröklubb kunde peka ut platsen. 35 fat råolja, bensin och fotogen bärgades. Flera av faten var dock läck och tungdykarnen drabbades dessutom av förgiftning eftersom han fotogenångor samlats vid luftpunpens insug.

Vraket lokaliserades åter av sportdykare 1981-talet, efter att lotspersonal som varit med vid förlisningen vid Bjurökubb pekat ut platsen. Sedan man konstaterat att vraket föll sönder i rask takt påbörjade dykarklubben Simpan i Skepplfteå ett dokumentationsprojekt kring vraket. Vraket mättes upp och man började sammanställa uppgifter om fartyget från arkiv och ur människors minne.
Händelseförlopp: Vintern hade kommit ovanligt tidigt, och de flesta fartyg hade redan lämnat norrlandshamnarna. Ullånger låg dock i Örnsköldsvik, där man lastade smörjolja och fotogen för Svensk-Engelska mineralaktiebolagets räkning. När man därefter satt kurs mot Skellefteå var det närmare 30 minusgrader och i den nordliga vinden slog sjöarna in och isade ned fartyget.

Lördagen den 12 november gick man mot Bjuröklubb genom issörja och drivis. När man passerat fyren kom man in i mer sammanhängande is. Maskinen gick varm, och man var tvungen att stänga av den för att undvika motorhaveri. Fartyget drev ned mot Bjuröklubb, där hon blev liggande mot en fastare iskant. Från fyren tog kaptenen kontakt med bogserbåten Sleipner i Skellefteå hamn, och efter långa diskussioner om priset kom man överrens om att mötas vid Skötgrundet på söndagen. Inget av fartygen kunde dock ta sig fram till mötesplatsen genom ismassorna. I snötjocka gick Ullånger tillbaka mot Bjuröklubb.

På eftermiddagen ökade den nordostliga vinden och isen började röra på sig. Isskruvningen fick grepp om fartyget och vatten började strömma in. Man försökte täta läckan med drev och slägga, samtidigt som man pumpade läns med maskinpumpen. När vattnet dränkte motorn bildades langarkedja, man besättningen förstod snart att det var hopplöst. Man fick ut skeppsbåten, som var nedisad och tung. Med isen drev man allt längre ut från land, och till sist övergavs båten. Hoppande på isflaken tog sig de fyra besättningsmännen mot fyren. När man kom iland Ullånger ännu med masten och halva styrhytten ovan vattenytan. Lampan i hytten brann fortfarande.

En av lotsarna på Bjuröklubb kunde berätta hur kaptenen kom upp dyblöt till fyren. Han hade gjort ett sista försök att rädda skeppshandlingarna och det matsilver han fått i lysningspresent, men gått genom isen. När han ringde hem för att berätta att fartyget var förlorat grät han i telefonen. Maskinisten var däremot mest upprörd över förlusten av den nya, bensindrivna vinschmotorn och en nyinköpt halvmeters rörtång.

Under ett dygn låg Ullånger synligt, medan fyrpersonalen försökte rädda henne genom att bärga styrbords ankare till land. I stormen drogs dock Ullånger nedför branten och sjönk. Kvar på ytan blev bara styrhytten och skorstenen. Skorsten drev senare iland, efter att hytten krossats av isen.
Övrigt: Då kocken Richard Ahlander mönstrade på i oktober 1927 hade kapten Nyberg just skickat hem sin hustru, som annars brukade arbeta som kocka ombord. Fartyget ansågs aldeles för kallt för en kvinna på vintern.
Historik: Beställare av bogserbåten, 25 m lång, var Forss nya Sågverksbolag, varför nyförvärvet också fick namnet ss Forss. Efter 20 år i trogen tjänst degraderades hon till Forss II, när bolaget 1920 köpte ett nytt fartyg.

1925 såldes hon till Olof Bernard Nyberg i Ullånger, som året därefter bytte ut den gamla ångpannan mot en tvåcylindrig bensinmotor.. Därigenom skapades utrymme för ett rejält lastrum. En ny styrhytt byggdes också i aktern. Under det nya namnet Ullånger gick hon som lastbåt längs Norrlandskusten under en enda sommar innan hon förliste.

Sjöförklaring vid rådhusrätten i Örnsköldsvik 1927-11-21.
Status: Vid upptäckten 1981 var vraket i mycket gott skick. Skrovet hade några hål på styrbordssidan midskepps och vid fören låg stockankaret. Mast och lastbom hade ramlat ut åt babord, men i övrigt var vraket väl bibehållet. Ett år senare, 1982, hade babordssidan i fören och midskepps fallit ut på botten. Däcket hade kraftig slagsida och i aktern hade cylindertopparna trängt upp genom däcksplankorna. Vraket ligger delvis på planklasten från Craigland (SMA 922:001).

Information överförd från Lövånger 490:1 som därefter utgått.

Ett scannat dokumant avseende utdrag ur inventeringsboken kan ses på Lövånger 490:1.

Alternative navne:

  • FORSS, FORSS II
  • ULLÅNGER

Orientering: Bottenviken, O Bjuröfjärden, Ca 300 m NV om Bjuröklubb

Placering: Synlig over havbunden

Antikvarisk vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning

Anbefalet vurdering: Övrig kulturhistorisk lämning

Aktualitet: Fundet er bekræftet ved en fysisk undersøgelse

Undersøgelsesstatus: Lokationen er ikke undersøgt

Skadestatus: Ikke registreret som beskadiget

Egenskaber:

  • Byggnadsteknik: Nit
  • Framdrivning: Maskin
  • Material: Järn/stål

Skriftlige kilder:

  • Litteraturhänvisning: SST 1948 nr 34.
  • Dyk! nr 2 1986
  • Båtologen
  • Internet
  • UVM nr 5-98
  • Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
  • Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: SjöMIS, Extern identitet: 422:008

Registreringsaktivitet: Migrering 2018-11-21

Publiceret: 21-11-2018

Senest ændret: 20-11-2018

Registreringsgrundlag: Sjökort

Målemetode: Manuell inprickning

Positionsfejlmargin: 10 m

Indlæsningsusikkerhed: 50 m

Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).

Åbn registreringen i Fornsök

Rå kildeoplysninger (tekst)
<div data-fornsok-details="rich"><p><strong>Beskrivelse:</strong> B&#xE4;rgning: 1946 gjorde dykare fr&#xE5;n Skellefte&#xE5; hamn ett f&#xF6;rs&#xF6;k att b&#xE4;rga lasten. Under &#xE5;rens lopp hade flera av oljefaten rostat s&#xF6;nder varf&#xF6;r lotsarna p&#xE5; Bjur&#xF6;klubb kunde peka ut platsen. 35 fat r&#xE5;olja, bensin och fotogen b&#xE4;rgades. Flera av faten var dock l&#xE4;ck och tungdykarnen drabbades dessutom av f&#xF6;rgiftning eftersom han fotogen&#xE5;ngor samlats vid luftpunpens insug.&#xA;&#xA;Vraket lokaliserades &#xE5;ter av sportdykare 1981-talet, efter att lotspersonal som varit med vid f&#xF6;rlisningen vid Bjur&#xF6;kubb pekat ut platsen. Sedan man konstaterat att vraket f&#xF6;ll s&#xF6;nder i rask takt p&#xE5;b&#xF6;rjade dykarklubben Simpan i Skepplfte&#xE5; ett dokumentationsprojekt kring vraket. Vraket m&#xE4;ttes upp och man b&#xF6;rjade sammanst&#xE4;lla uppgifter om fartyget fr&#xE5;n arkiv och ur m&#xE4;nniskors minne.&#xA;H&#xE4;ndelsef&#xF6;rlopp: Vintern hade kommit ovanligt tidigt, och de flesta fartyg hade redan l&#xE4;mnat norrlandshamnarna. Ull&#xE5;nger l&#xE5;g dock i &#xD6;rnsk&#xF6;ldsvik, d&#xE4;r man lastade sm&#xF6;rjolja och fotogen f&#xF6;r Svensk-Engelska mineralaktiebolagets r&#xE4;kning. N&#xE4;r man d&#xE4;refter satt kurs mot Skellefte&#xE5; var det n&#xE4;rmare 30 minusgrader och i den nordliga vinden slog sj&#xF6;arna in och isade ned fartyget.&#xA;&#xA;L&#xF6;rdagen den 12 november gick man mot Bjur&#xF6;klubb genom iss&#xF6;rja och drivis. N&#xE4;r man passerat fyren kom man in i mer sammanh&#xE4;ngande is. Maskinen gick varm, och man var tvungen att st&#xE4;nga av den f&#xF6;r att undvika motorhaveri. Fartyget drev ned mot Bjur&#xF6;klubb, d&#xE4;r hon blev liggande mot en fastare iskant. Fr&#xE5;n fyren tog kaptenen kontakt med bogserb&#xE5;ten Sleipner i Skellefte&#xE5; hamn, och efter l&#xE5;nga diskussioner om priset kom man &#xF6;verrens om att m&#xF6;tas vid Sk&#xF6;tgrundet p&#xE5; s&#xF6;ndagen. Inget av fartygen kunde dock ta sig fram till m&#xF6;tesplatsen genom ismassorna. I sn&#xF6;tjocka gick Ull&#xE5;nger tillbaka mot Bjur&#xF6;klubb.&#xA;&#xA;P&#xE5; eftermiddagen &#xF6;kade den nordostliga vinden och isen b&#xF6;rjade r&#xF6;ra p&#xE5; sig. Isskruvningen fick grepp om fartyget och vatten b&#xF6;rjade str&#xF6;mma in. Man f&#xF6;rs&#xF6;kte t&#xE4;ta l&#xE4;ckan med drev och sl&#xE4;gga, samtidigt som man pumpade l&#xE4;ns med maskinpumpen. N&#xE4;r vattnet dr&#xE4;nkte motorn bildades langarkedja, man bes&#xE4;ttningen f&#xF6;rstod snart att det var hoppl&#xF6;st. Man fick ut skeppsb&#xE5;ten, som var nedisad och tung. Med isen drev man allt l&#xE4;ngre ut fr&#xE5;n land, och till sist &#xF6;vergavs b&#xE5;ten. Hoppande p&#xE5; isflaken tog sig de fyra bes&#xE4;ttningsm&#xE4;nnen mot fyren. N&#xE4;r man kom iland Ull&#xE5;nger &#xE4;nnu med masten och halva styrhytten ovan vattenytan. Lampan i hytten brann fortfarande. &#xA;&#xA;En av lotsarna p&#xE5; Bjur&#xF6;klubb kunde ber&#xE4;tta hur kaptenen kom upp dybl&#xF6;t till fyren. Han hade gjort ett sista f&#xF6;rs&#xF6;k att r&#xE4;dda skeppshandlingarna och det matsilver han f&#xE5;tt i lysningspresent, men g&#xE5;tt genom isen. N&#xE4;r han ringde hem f&#xF6;r att ber&#xE4;tta att fartyget var f&#xF6;rlorat gr&#xE4;t han i telefonen. Maskinisten var d&#xE4;remot mest uppr&#xF6;rd &#xF6;ver f&#xF6;rlusten av den nya, bensindrivna vinschmotorn och en nyink&#xF6;pt halvmeters r&#xF6;rt&#xE5;ng.&#xA;&#xA;Under ett dygn l&#xE5;g Ull&#xE5;nger synligt, medan fyrpersonalen f&#xF6;rs&#xF6;kte r&#xE4;dda henne genom att b&#xE4;rga styrbords ankare till land. I stormen drogs dock Ull&#xE5;nger nedf&#xF6;r branten och sj&#xF6;nk. Kvar p&#xE5; ytan blev bara styrhytten och skorstenen. Skorsten drev senare iland, efter att hytten krossats av isen.&#xA;&#xD6;vrigt: D&#xE5; kocken Richard Ahlander m&#xF6;nstrade p&#xE5; i oktober 1927 hade kapten Nyberg just skickat hem sin hustru, som annars brukade arbeta som kocka ombord. Fartyget ans&#xE5;gs aldeles f&#xF6;r kallt f&#xF6;r en kvinna p&#xE5; vintern.&#xA;Historik: Best&#xE4;llare av bogserb&#xE5;ten, 25 m l&#xE5;ng, var Forss nya S&#xE5;gverksbolag, varf&#xF6;r nyf&#xF6;rv&#xE4;rvet ocks&#xE5; fick namnet ss Forss. Efter 20 &#xE5;r i trogen tj&#xE4;nst degraderades hon till Forss II, n&#xE4;r bolaget 1920 k&#xF6;pte ett nytt fartyg.&#xA;&#xA;1925 s&#xE5;ldes hon till Olof Bernard Nyberg i Ull&#xE5;nger, som &#xE5;ret d&#xE4;refter bytte ut den gamla &#xE5;ngpannan mot en tv&#xE5;cylindrig bensinmotor.. D&#xE4;rigenom skapades utrymme f&#xF6;r ett rej&#xE4;lt lastrum. En ny styrhytt byggdes ocks&#xE5; i aktern. Under det nya namnet Ull&#xE5;nger gick hon som lastb&#xE5;t l&#xE4;ngs Norrlandskusten under en enda sommar innan hon f&#xF6;rliste.&#xA;&#xA;Sj&#xF6;f&#xF6;rklaring vid r&#xE5;dhusr&#xE4;tten i &#xD6;rnsk&#xF6;ldsvik 1927-11-21.&#xA;Status: Vid uppt&#xE4;ckten 1981 var vraket i mycket gott skick. Skrovet hade n&#xE5;gra h&#xE5;l p&#xE5; styrbordssidan midskepps och vid f&#xF6;ren l&#xE5;g stockankaret. Mast och lastbom hade ramlat ut &#xE5;t babord, men i &#xF6;vrigt var vraket v&#xE4;l bibeh&#xE5;llet. Ett &#xE5;r senare, 1982, hade babordssidan i f&#xF6;ren och midskepps fallit ut p&#xE5; botten. D&#xE4;cket hade kraftig slagsida och i aktern hade cylindertopparna tr&#xE4;ngt upp genom d&#xE4;cksplankorna. Vraket ligger delvis p&#xE5; planklasten fr&#xE5;n Craigland (SMA 922:001).&#xA;&#xA;Information &#xF6;verf&#xF6;rd fr&#xE5;n L&#xF6;v&#xE5;nger 490:1 som d&#xE4;refter utg&#xE5;tt.&#xA;&#xA;Ett scannat dokumant avseende utdrag ur inventeringsboken kan ses p&#xE5; L&#xF6;v&#xE5;nger 490:1.</p><p><strong>Alternative navne:</strong></p><ul><li>FORSS, FORSS II</li><li>ULL&#xC5;NGER</li></ul><p><strong>Orientering:</strong> Bottenviken, O Bjur&#xF6;fj&#xE4;rden, Ca 300 m NV om Bjur&#xF6;klubb</p><p><strong>Placering:</strong> Synlig over havbunden</p><p><strong>Antikvarisk vurdering:</strong> &#xD6;vrig kulturhistorisk l&#xE4;mning</p><p><strong>Anbefalet vurdering:</strong> &#xD6;vrig kulturhistorisk l&#xE4;mning</p><p><strong>Aktualitet:</strong> Fundet er bekr&#xE6;ftet ved en fysisk unders&#xF8;gelse</p><p><strong>Unders&#xF8;gelsesstatus:</strong> Lokationen er ikke unders&#xF8;gt</p><p><strong>Skadestatus:</strong> Ikke registreret som beskadiget</p><p><strong>Egenskaber:</strong></p><ul><li>Byggnadsteknik: Nit</li><li>Framdrivning: Maskin</li><li>Material: J&#xE4;rn/st&#xE5;l</li></ul><p><strong>Skriftlige kilder:</strong></p><ul><li>Litteraturh&#xE4;nvisning: SST 1948 nr 34.</li><li>Dyk! nr 2 1986</li><li>B&#xE5;tologen</li><li>Internet</li><li>UVM nr 5-98</li><li>Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)</li><li>Extern identitet: Ansvarig organisation: Statens maritima museer, Externt register: Sj&#xF6;MIS, Extern identitet: 422:008</li></ul><p><strong>Registreringsaktivitet:</strong> Migrering 2018-11-21</p><p><strong>Publiceret:</strong> 21-11-2018</p><p><strong>Senest &#xE6;ndret:</strong> 20-11-2018</p><p><strong>Registreringsgrundlag:</strong> Sj&#xF6;kort</p><p><strong>M&#xE5;lemetode:</strong> Manuell inprickning</p><p><strong>Positionsfejlmargin:</strong> 10 m</p><p><strong>Indl&#xE6;sningsusikkerhed:</strong> 50 m</p><p>Kilde: Riksantikvarieämbetet, Fornsök (CC0 1.0).</p><p><a href="https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/74136a4d-d2f2-418a-bb57-2b01ea34dea9" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Åbn registreringen i Fornsök</a></p></div>
Rå GeoJSON fra kilden (tekst)
{"type":"Point","coordinates":[21.58161522,64.48321144]}

Koblinger og nærliggende vrag

Kilde: från arkiv och ur människors minne, Skellefteå

Koblinger viser en registreret relation, ikke bekræftet identitet. Vragpositionerne og de aktive koblinger er aktuelle; afstandene måles fra den viste kildeversions position.

Kilde Aktivt koblet Nærliggende, ikke kobletStiplede linjer: kun relation

Kildens position (WGS84): 64.4832114, 21.5816152

Alle aktivt koblede vrag (1)

Ingen afstandsgrænse eller antalsgrænse. Også fjerne vrag og vrag uden position er med.

Aktive koblinger til kildeposten
VragPosition (WGS84)Afstand fra kilden
Forss II, Skellefteå64.4832114, 21.58161520,000 km

Nærliggende vrag, ikke aktivt koblet

Viser 8 af 8 inden for 5 km. Højst 100 nærmeste, sorteret efter afstand og derefter vrag-ID. Aktivt koblede vrag er ikke medregnet.

Nærliggende, ikke aktivt koblede vrag
VragPosition (WGS84)Afstand fra kilden
Craigland, Skellefteå64.4829143, 21.58321480,083 km
Johannes, Skellefteå64.4815138, 21.58319040,203 km
Ribersdrott, Skellefteå64.4751500, 21.56465001,210 km
Middelalderskib, Skellefteå64.4580782, 21.57677812,804 km
Seraphin, Skellefteå64.4573539, 21.55991893,057 km
Barsviken, Skellefteå64.5193833, 21.56231674,127 km
Argus, Skellefteå64.4457925, 21.61449454,449 km
Venus, Skellefteå64.4505048, 21.51448744,856 km